61 000 hushåll i Stockholm fast i för små bostäder
Bostadskostnaden gör att de inte möjlighet att skaffa större
61 000 hushåll i Stockholmsregionen är trångbodda och har inte råd att skaffa en större bostad. Hyran blir för hög, och bostadsrätterna är för dyra.
Det finns drygt en miljon hushåll i länet. Av dem bedöms 908 000 bo tillräckligt stort. Omkring 134 000 hushåll, 13 procent, gör det inte, och anses vara trångbodda.
Detta enligt rapporten ” Hushållens tillgång till godtagbara bostäder i Stockholmsregionen” från Region Stockholm.
Flest i Stockholm
Flest trångbodda finns i Stockholms stad, 75 186 hushåll. I Vaxholm är bara 242 hushåll trångbodda.
En del av dem bedöms ha möjlighet att skaffa större boende, många av dem bor i Stockholms stad, men väljer att inte göra det.
Men 61 000 trångbodda hushåll, varav majoriteten är barnfamiljer, har inte möjlighet att skaffa större boende.
De flesta är födda i Sverige, men utrikesfödda är överrepresenterade i gruppen.
Flest sådana hushåll finns i Botkyrka, Södertälje, Huddinge, Haninge och Sundbyberg. Utöver de 61 000 finns uppskattningsvis 80 000 hushåll som inte fångas i analysen, som separerande par, hemmaboende unga vuxna och hemlösa, som inte kan skaffa en bostad.
Lägre inkomst i hyresrätt
Rapporten visar också att skillnaden är stor när det gäller förutsättningar att efterfråga godtagbara bostäder.
Av de trångbodda hushållen i hyresrätt är det 60 procent som inte har tillräckliga inkomster för att kunna skaffa en större hyresrätt, även om de har tillräcklig kötid.
Bland de som bor i bostadsrätt är det 35 procent som inte har de inkomster som krävs för att skaffa en större bostad.
Allt färre hyresrätter
Sedan 1991 har andelen hyresrätter i länet minskat, från cirka 55 procent till runt 35 procent 2019. Samtidigt har bostadsrätterna ökat från drygt 20 procent till drygt 40 procent av beståndet.
Vad krävs för att de 61 000 ska kunna skaffa en tillräckligt stor bostad?
– Det är en jättekomplex fråga. Men det handlar främst om ökad sysselsättning, då många av dem inte har jobb. Sedan är det viktigt att få ner kostnaden för nybyggnation, säger Gustav Hemming (C), samhällsplaneringsregionråd.
Är fri hyressättning i nyproduktionen en lösning?
– Det vore ett viktigt bidrag. Det byggs för lite. Om det byggs mer kunde det få igång flyttkedjor. Problemet är att de som sitter på bostäder med låga hyror släpper inte dem, det är bara hyreskontrakt med höga hyror som blir lediga. Det gör att unga blir beroende av att kunna köpa sin bostad, där kraven på insats och amortering är höga.
Flyttkedjor överskattade
Enligt länsstyrelsen är tron på flyttkedjornas effekt, där de som flyttar till dyrare och finare bostäder lämnar efter sig något billigare, överdriven.
– Det är sällan så att någon flyttar från en hyresrätt till en bostadsrätt eller villa. Det har blivit ett för stort steg på grund av prisutvecklingen. Nu har vi två helt separata bostadsmarknader och de med mindre inkomster missgynnas på båda, har utredaren Henrik Weston tidigare sagt till Mitt i.
Ingrid Johansson
ingrid.johansson@mitti.se
Unga blir beroende av att kunna köpa sin bostad.