Gps-klocka eller smartklocka?

Smartklockorna blir allt mer träningsanpassade, men kan de verkligen mäta sig med träningsklockorna?

För bara något år sedan var valet självklart: skulle klockan användas till träning, så var det en gps-klocka som gällde. Så enkelt är det inte längre. De flesta smartklockor från Apple, Samsung, Huawei osv. har alla de sensorer som behövs för att kunna fungera som träningsklockor. Många av smartklockorna har både gps, höjdmätare och pulsmätare, och när man tittar närmare på specifikationslistan är det inte mycket som saknas.

De utmärker sig dock på en rad viktiga punkter. Ofta är navigeringen inte designad för träning, och det märks särskilt när man springer eller cyklar då utbudet av datafält på skärmen är begränsat och det kan vara krångligt att starta och stoppa tiden eller ta mellantider. Det märks också i de appar som medföljer, där de allra flesta saknar funktioner för att kunna djupanalysera träning och formkurvor.

Den största skillnaden är dock batteritiden. Smartklockorna kan för det mesta skryta med riktigt snygga färgskärmar med finkänslig pekfunktion. Det ger ett riktigt coolt och bra intryck, men slukar en hel del ström. Och inte ens de bästa smartklockorna funkar i mer än ett par timmar med gps:en aktiverad. Den begränsade batteritiden blir lätt ett problem om löprundan eller cykelturen drar ut på tiden.

En sista faktor är tåligheten. Gps-klockorna är oftast mer robusta och byggda för att hålla om man kör omkull med cykeln eller stöter emot bassängkanten när man simmar.

Vill du främst använda din klocka till träning bör du ha en specifik träningsklocka. Tränar du kortare tid och inte bryr dig om att analysera träningsdata, kan en smartklocka vara bra.