– NORSK UTMANING
MASSIV
Vandringsleden
är framtagen av den Norska Turistföreningen och går genom fyra klassiska fjällområden: Breheimen, Jotunheimen, Skarvheimen och Hardangervidda. Den är 35 mil lång och bjuder på mer än 20 000 höjdmeter. Leden är markerad hela vägen och går bland annat förbi 18 turiststugor.
Läs allt om leden på massiv.dnt.no.
Projektet han hade påbörjat gick ut på att sätta ett så kallat FKT på Massivleden. FKT betyder Fastest Known Time och handlar helt enkelt om att välja en av alla de sträckor det tävlas på, och löpa den så snabbt som möjligt. Den erfarne trail och ultralöparen (Simon Grimstrup har bl.a. genomfört UTMB, ett av de tuffaste loppen inom ultralöparvärlden, på en imponerande tid) läste om Massivleden på den norska turistföreningens webbplats, och det var startskottet för hans planer på att löpa hela leden.
– Jag hade tur för det var inte bara en Fastest Known Time jag var på väg att sätta. Det var också en First Known Time, eftersom det visade sig att ingen hade försökt sig på att springa sträckan förut. På så sätt var jag säker på att lyckas. Bara jag lyckades ta mig i mål ...
Coronaanpassat löpprojekt
Efter sex mils löpning stod det klart för honom att hans plan skulle bli mycket dyrköpt. Löpturen hade han inlett klockan tre på natten, och han hade känt en viss stress redan från början. Efter cirka fem mil går nämligen leden över en glaciär, Fannaråkbreen, och i samband med att den skulle korsas valde Simon Grimstrup av säkerhetsskäl att följa med en guide.
Det innebar att han från första steget var under tidspress för att hinna till starten av den guidade vandringsturen, och att han var tvungen att följa med en vandringsgrupp med guide över glaciären. I gångfart såklart. Det var inte direkt det Simon Grimstrup hade tänkt sig när han inledde sitt FKTförsök. Han hade hoppats kunna använda samma ultraloppstaktik som vanligt: dvs. en hög, jämn fart och ett fåtal pauser.
För att rekordförsöket skulle bli godkänt var han tvungen att stanna till vid var och en av de 18 fjällstationer som ligger längs sträckan. De fungerade samtidigt som energidepåer under löpturen, och planen han hade gick ut på att löpa de första 16 milen ensam – och därefter slå följe med tre kompisar som skulle turas om att löpa med honom och hjälpa till vid depåerna.
Första gången han sov var vid turiststationen Fondsbu efter 19 timmar och knappt tio mils löpning. ”Omkring en halvtimme,” erkänner han efteråt att han tillät sig själv att sova – med fötterna ute i friska luften i ett simpelt försök att låta sina skyttegravsfötter få lite vila.
I fjällstugan vid Fondsbu åt han också sin första rejäla måltid på löpturen. Huvudingrediensen i den var potatismos, som både har ett högt energiinnehåll och är lättsmält för magen. Fram tills dess – och fortsatt mellan depåerna – bestod hans kost av kex, energikakor och energigeléer (en slags sockersirap i små portionsförpackningar som är praktiska att ha med sig i fickorna).
– Och så tryckte jag i mig massor av kallt potatismos. Det åt jag direkt från en påse som jag bar med mig i packningen.
”Jag kan inte utesluta att jag kommer att göra om det. Men då vill jag nog löpa från syd till nord.”
Genom fyra nationalparker
När Den Norska Turistföreningen, DNT, planerade Massivvandringsleden, var ambitionen att skapa en lång led som gick genom de mest spektakulära norska fjällområdena. Och leden som går genom de fyra nationalparkerna Breheimen, Jotunheimen, Skarvheimen och Hardangervidda, håller verkligen vad den lovar.
Ett vanligt inslag i de norska nationalparkerna och fjällområdena är att det finns fjällstugor som kan användas för övernattning. Det finns både små och stora stugor som antingen är obemannade eller bemannade och fungerar som små fjällhotell. 18 sådana passeras längs Massivleden. Stugorna fungerar emellertid inte bara som hotell. De är livsviktiga som skydd om man skulle råka ut för det omväxlande norska fjällvädret. Det fick också Simon smaka på längs vägen.
Som den erfarne löpare han är har han deltagit i – och vunnit – ultralopp över hela världen. Från Gobiöknen i Mongoliet till Sydamerikas djungel. Trots det var löpturen från nord till syd på Massivleden något alldeles extra. – En sak var att det kunde vara stekhett på dagen när solen låg på. Några timmar senare slog vädret om och det blev iskallt i samma sekund som nattmörkret sänkte sig över fjällvärlden. Det gjorde att löpturen blev mycket mer krävande än något jag gjort förut.
I närheten av Finse kämpade han sig igenom en natt med åska, blixtar och ett ”brutalt oväder”.Vid den tidpunkten hade han sällskap av en av de tre medhjälpare som rest med till Norge för att stötta honom.
– Det fanns inget annat att göra än att fortsätta, berättar Simon Grimstrup.