KOMPRESSION.

Strumpor, tajts, vad- och ärmskydd, t-shirts och t.o.m. uppblåsbara kängor. Det finns massor av (rätt coola!) produkter med kompressionseffekt, men funkar de verkligen? Och till vad? Vi hjälper dig att köpa rätt saker.

Tillverkarna lovar allt från snabbare tider till färre skador och bättre återhämtning för den som byter ut sina vanliga träningskläder mot plagg som stramar åt lite mer runt musklerna. Men kanske bör man ta tillverkarnas lovord om alla effekter som produkterna ger med en nypa salt. Se här vad vetenskapen säger och få tips om vilka plagg som är bäst.

Kompressionskläder – åtsittande plagg som man kan se på många ambitiösa crossfitutövare och maratonlöpare – har använts inom sjukvården i årtionden. Först för att behandla svullnader i samband med lymfödem och senare för att hjälpa sängliggande och sittande patienter att undvika blodproppar i benen efter operationer.

För knappt 20 år sedan började idrottarna att få upp ögonen för produkterna, och första gången de på allvar dök upp på världsscenen, var när den brittiska löparen Paula Radcliffe år 2003 satte ett nytt fantastiskt världsrekord på maraton iklädd ett par mycket långa, mycket strama, beigefärgade strumpor. Den prestationen skapade en förväntan om att kompressionskläder kunde förbättra prestationsförmågan, och under åren efteråt exploderade användandet av kompressionsplagg bland idrottare. Såväl elitidrottare som glada amatörer började använda långa strumpor både i tränings och tävlingssammanhang i hopp om att prestera bättre tider.

Och snart fanns de elastiska fibrerna inte bara i knähöga strumpor, utan också i vanliga åtsmitande tajts och i dito långärmade tröjor. Plötsligt var det inte bara långdistanslöpare som använde plaggen – även sprintlöpare, fotbollsspelare, basketspelare och kanske framför allt crossfitutövare, uppskattade de stramt sittande plaggen. Nuförtiden är många gymbesökare klädda i

Såväl elitidrottare som glada amatörer har upptäckt fördelarna med de tajta plaggen.

kompressionsplagg. Många upplever också att plaggen gynnar prestationsförmågan och motverkar muskeltrötthet, vilket i sin tur gör att man orkar ta i lite mer.

Massor av lovord

Enligt klädtillverkarna finns det många bra anledningar till att kompressionskläder har blivit så populära. Plaggen ska bl.a. kunna öka syretillförseln till musklerna så att de kan jobba hårdare. Tanken är att ökad blodcirkulation ska förse musklerna med mer syre, vilket i sin tur ska göra att man kan hålla tempot uppe längre innan musklerna ”surnar till”. Plaggen ska också bidra till en bättre rörelseekonomi – så att man kan löpa, ro, cykla eller lyfta vikter effektivare – genom att stimulera förbindelsen mellan hjärna och muskler. Den effekten ska – tillsammans med det faktum att kompressionen gör att musklerna inte vibrerar lika mycket – också minska skaderisken. Slutligen ska man, om man behåller plaggen på sig även efter träningen, få mindre träningsvärk och därmed återhämta sig snabbare.

Nu ska tillverkarnas lovord i regel tas med en nypa salt, och tittar man på elitidrottare överlag är det påfallande få som använder kompressionsplagg under tävlingar. Däremot är det många idrottsstjärnor som använder plaggen för att de ska kunna återhämta sig bättre, och vissa elitidrottsorganisationer i Sverige, Norge, Danmark, USA och Australien står också bakom det.

Det kan alltså vara värt att testa kompressionsplagg – även om det gör att plånboken blir tunnare.

Om du behåller de strama kläderna på dig efter att du har tränat, kan träningsvärken lindras.