Vad säger forskarna?
Det har gjorts en hel del studier på effekten av kompressionskläder, och resultaten pekar i nästan lika många riktningar.
Under de senaste åren har det dock kommit ett par intressanta metaanalyser, där forskarna samlat all existerande forskning om ett ämne och försökt att dra vissa slutsatser. Här är några av de senaste rönen:
En liten, icke signifikant effekt på syreförbrukningen. Vissa studier visade att pulsen sjönk vid användning av kompressionsplagg – främst bland cyklister.
Ingen effekt på mjölksyratoleransen – alltså gränsen för när musklerna surnar till.
En liten, icke signifikant effekt på rörelseekonomin. I vissa studier rörde sig idrottarna lite effektivare när de bar kompressionsplagg.
En liten, positiv effekt på upplevd trötthet. Träningen kändes inte lika ansträngande.
Signifikant effekt på ledpositionen vid tunga lyft.
Det skulle i teorin kunna minska risken för felaktiga lyft eller vridningar vid löpning. Det skulle också kunna gynna rörelseekonomin vid t.ex. löpning och rodd.
Mindre muskelvibrationer. Det skulle i teorin kunna leda till mindre trötthet vid t.ex. långa ultralopp, men den effekten kunde inte forskarna påvisa.
Ingen effekt på skaderisken.
Mest markant såg forskarna en signifikant effekt på återhämtningen: minskad DOMS (försenad muskelvärk), minskad inflammation och ökad förmåga att utveckla kraft efter hårda träningspass.
Slutsatsen blev alltså: använd kompressionsplagg för att boosta återhämtningen och bli snabbare redo igen. Använd plaggen om du vill prestera bättre – om du känner att det funkar för dig.
Källa: Physiology and Behavior, jan. 2016. Compression Garments in Sports: Athletic Performance and Recovery, 2016