Grundskolan i Alingsås är billig: ”Inte alltid bra”
Alingsås tillhör de kommuner i landet med lägst totalkostnad för grundskolan.
– Det är inte alltid bra när det är billigt, säger Anton César (S).
Alingsås tillhör de kommuner i landet med lägst totalkostnad för grundskolan. – Det är inte alltid bra när det är billigt, säger socialdemokraten Anton César, vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Alingsås kom på plats 54 av Sveriges 290 kommuner i kostnader för kommunal grundskola, årskurs 1-9, visar siffror från 2019.
Kent Perciwall, Kristdemokraterna, är ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Han tycker att det finns två sätt att se på siffrorna.
– Det ena är att vi har för lite pengar i skolan och det andra att vi har varit kostnadseffektiva i vårt arbete. Betygen i skolan har gått upp ganska rejält de senaste åren och fjärrundervisningen har vi klarat bra, säger han och fortsätter:
– Självklart skulle vi alltid ha nytta av mer pengar till skolan, men frågar du vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden så får du samma svar där. Det gäller att förhålla sig till det ekonomiska utrymmet som vi har, men det är viktigt att se hur vi ligger till så att vi inte går ned för lågt. Det finns en smärtgräns också för skolan.
Var ligger den smärtgränsen?
– Det kan jag inte säga på kronor och ören. Självklart tycker jag att det är viktigt att vi har en bra undervisning.
I år får nämnden full uppräkning för kostnads- och volymökningar.
– Den uppräkningen ska bli mindre nästa år, sägs det. Våra barn är det viktigaste vi har och vi får vara försiktiga och noga med att vi använder pengarna på rätt sätt så vi inte hamnar i för stora sparbeting.
Elevhälsan sticker ut. Där var kostnaderna per elev i Alingsås låga jämfört med såväl riket som Göteborgsregionen och liknande kommuner.
Personaltätheten ökade något 2019 på grund av ett riktat kommunbidrag och från och med fjolåret så riktas statsbidraget för likvärdig skola till elevhälsan, vilket bör påverka kostnaden per elev.
Anton César (S) tycker att nämnden ska vara kostnadseffektiv på rätt ställen, som lokalförvaltning. Elevhälsan borde kommunen lägga mer pengar på, anser han.
Nämndens vice ordförande har fått till sig att elevhälsopersonal och skolsköterskor har en ansträngd situation och saknar möjlighet att ta rast när de behöver det.
– Allmänhet och politiker kanske tänker ju billigare desto bättre, men det går inte att applicera på välfärden. Det skulle inte krävas
så jättemånga tjänster till för att de som jobbar där skulle kunna ta rast, säger han och fortsätter:
– Det finns inga tecken på att vi behöver dra ned på elevhälsan, tvärtom så får vi signaler om att den psykiska ohälsan ökar bland unga. Grundskolan ska jobba intensivt med det så att man inte får hälsoproblem längre fram i livet, i gymnasieåldern.
Han framhåller Socialdemokraterna som drivande i att få till en blocköverskridande satsning på tre miljoner kronor till elevhälsan i de senaste budgetförhandlingarna.
Men på det stora hela liknar den styrande Alliansens och Socialdemokraternas budgetar varandra då även (S) står bakom kommunens styrmodell.
Borde ni inte frångå den om det inte går att applicera ju billigare desto bättre på välfärden?
– Det är rimligt att man har tagit ett helhetsgrepp i kommunen. Flera nämnder hade svårt att få budget i balans.
Kent Perciwall (KD) håller med om att mer pengar behöver läggas på elevhälsan.
– Man måste må bra för att åstadkomma resultat i skolan. Vi är helt överens över linjen. Det kommer bli jättebra.