Skuldsättningsivern är en fara

Den normalt lugne Simon Waern (S) var uppe i varv i veckan som gick. Inte nog med att vi kristdemokrater fick kritik i kommunstyrelsen (KS) för vårt motstånd mot ett höjt lånetak. I lördagens AT fick vi dessutom veta att KD var ”svaret skyldiga” avseende kommande års investeringar.

Vad det handlar om är KS:s beslut om att höja ett redan högt lånetak på 4 miljarder till 4,5 miljarder. Efter att nya lån tagits säger sig Waern vilja börja amortera så att lånetaket återställs. Tro’t den som vill.

2011 var den kommunala nettoskulden per invånare 56 148 kronor. 2019 hade den stigit till 96 685 kronor. Och nu vill en majoritet av KS pressa upp skulden till en nivå som närmar sig Kommuninvests gräns på 138 000 kronor per invånare. Över den gränsen anses den finansiella risken vara för hög för att fler lån ska beviljas.

Förverkligas KS:s beslut förpassas Alingsås till toppskiktet av skuldsatta kommuner i Sverige. Jämför vi oss med grannkommunen Lerum, med ungefär lika stor befolkning som Alingsås, är deras skuldsättningen i princip hälften så hög.

Ökade skulder innebär minskat ekonomiskt manöverutrymme samt ökade ränteutgifter och att

en allt större skuld skjuts på framtiden. Ytterst blir det våra barn som får hantera dagens lånekarusell. Den typen av ekonomisk politik är knappast ett prov på statsmannakonst. Snarare kännetecknas den av ”minsta motståndets lag”.

Varför blev då Waern så upprörd? Jo, för att vi kristdemokrater vill ta en vända till och noggrant granska

såväl investeringsplaner som avyttringsbara tillgångar för att slippa höja skuldtaket. Tragikomiskt blev det sedan när Waern skulle svara på hur den befintliga skulden skulle minska. Det blev ett ickesvar som mynnade ut i att ett steg skulle tas i taget och att medvetenheten om riskerna med en hög låneskuld var en framgång. Resultatet av resonemanget

borde då blivit att bifalla KD:s återremiss. Så blev det inte. I stället röstade han för ett höjt lånetak. Fullt utnyttjat innebär det den högsta skuldsättning kommunen haft sedan Alingsås fick stadsrättigheter 1619.

Bild: AT Kristdemokraterna är kritiska till att majoriteten i kommunstyrelsen vill höja kommunens lånetak, vilket innebär att nettoskulden per invånare i Alingsås hamnar nära 138 000 kronor. Det är dubbelt så högt som i grannkommunen Lerum.