Fjolårets vinnare tillbaka med en ny pangbild
Förra året vann hennes foto från Stockholms tunnelbana besökarnas hjärtan. Till Bildernas stad i år bidrar Inger Palo med trandans i månsken – i hennes eget tycke en av de bästa bilder hon någonsin tagit.
– Det var ett fantastiskt ljus just den kvällen, minns Inger.
Vi ses på Murartorget i Vårgårda, som för stunden badar i förmiddagssolens sken. Årets upplaga av Bildernas stad är på plats och ett par strosar långsamt runt och tittar på bilderna.
– Utställningen brukar locka lika mycket folk utifrån som från Vårgårda, menar Inger Palo. I helgen vet jag att det var göteborgare här. Det kommer folk från Alingsås, Herrljunga och Trollhättan också.
Inger, som själv har bott på landet utanför Herrljunga de senaste 20 åren, är ordförande i arrangörsföreningen Vårgårda Fotoklubb. Förra året då temat var ”mönster” fick hennes bild, tagen i Stockholms tunnelbana, flest röster av besökarna.
– Jag fick ett sms där det stod ”grattis” från Kristoffer Sahlén (också medlem i fotoklubben) men förstod ingenting först. Det trodde jag aldrig, att jag skulle vinna. Jag blev ju jätteglad!
Årets Inger Palo-bidrag är taget en aprilkväll förra året då hon övertalats av sin man att följa med på en utflykt till Hornborgasjön.
– Det var ett fantastiskt ljus just den kvällen. När vi närmade oss sjön såg jag att månen var på väg upp. Jag bara skrek till mannen: ”Stanna, stanna!”. Och jag hann få några bilder innan det var för sent, konstaterar hon.
Trandansen i månsken utnämner Inger till en av de bästa foton hon någonsin tagit. Och då fotograferar hon ändå mycket.
– Jag är ingen naturfotograf, utan fotar verkligen allt som står stilla.
– Nu har jag börjat fota sådant som rör sig också, tillägger Inger med ett skratt. Det är ”learning by doing”. För tillfället håller jag på ett fotoprojekt som ska visa på skillnader och likheter mellan storstadsmänniskor och människor på mindre orter.
Du fotar mycket i omgivningarna där du bor också har jag hört.
– Ja, jag tar bara med mig kameran och går ut. Det är lite utmanande, att hitta något motiv hemmavid. Jag har nästan aldrig någon klar idé, utan det blir vad det blir. Och ibland blir det inget.
Över axeln hänger en systemkamera av märket Olympus, vald för den ”underbara bildstabiliseringen” och att ”man slipper stativ”. Men Ingers allra första kamera var en
Nikon 500 och fotointresset väcktes av en slump.
– Det var julafton 2009. Jag var hemma hos dottern och svärsonen, och han hade precis köpt en ny kamera. Jag fick hålla i den och testa lite, och då sa det klick, haha... Sedan köpte jag min första egna systemkamera på mellandagsrean.
Bilden på tranorna är alltså en av Ingers riktiga fullträffar.
Kanske det blir du som vinner i år igen?
– Vi får se... Det är stort bara att få vara med. Vi är många medlemmar i fotoklubben, påpekar Inger som själv har tre favoriter bland årets utställningsbidrag; Ulf Lofteruds svanar, Lenny Johanssons hoppande barn och Claes Hilléns par som går hand i hand.