Könsobalans i nämnderna väcker debatt
Alingsås: Det finns en mansdominans i nämnderna. Men Socialnämnden sticker ut.
Könsfördelningen i kommunens olika nämnder lutar åt männens fördel. Men i Socialnämnden är det i stället kvinnorna som dominerar. – Kanske är det så att kvinnor är mer lämpade för den typen av uppgifter, säger ordförande Thorsten Larsson (M).
Jämställdhet är något de flesta partierna säger sig sträva efter. Men hur ser det egentligen ut vad gäller könsfördelningen i nämnderna?
Efter att ha räknat samtliga ordinarie ledamöter står det klart att det är männen som dominerar i nästan varje nämnd. I Samhällsbyggnadsnämnden sitter för närvarande enbart en kvinna, bland 12 män.
– Det är väldigt gubbigt, vilket är tråkigt. Vi skulle absolut behöva mer kvinnor i Samhällsbyggnadsnämnden, säger ordförande
Karl-Johan Karlsson (C).
Kvinnan i Samhällsbyggnadsnämnden heter Karin Schagerlind (M). Men att hon är ensam i sin position är inte något hon reflekterat över.
– Nej, jag har inte tänkt på det på det viset. Ledamöter byts ju ut ibland, och det har funnits andra kvinnor tidigare. Men jag tror man väljer att sitta i den nämnd man känner störst intresse av. Det är sorgligt att inte fler kvinnor finner ett intresse att engagera sig i samhällsbyggnad, säger hon.
Bristen på intresse återfinns även i samhället, menar Karin Schagerlind.
– Hur det ser ut i nämnderna speglar kanske även hur det ser ut vad gäller mans- och kvinnodominerade yrken. Det följer väl ett mönster, som går att hitta överallt, säger hon.
Karl-Johan Karlsson vill gärna se fler kvinnor i nämnden. Ju fler perspektiv, desto bättre menar han.
– Det är viktigt att man har en bred representation vad gäller allt från kön till ålder och bakgrund. Om nämnden blir för homogen blir det lätt ett ganska ensidigt perspektiv på frågorna. Har man en blandning får man fler perspektiv, och det tror jag att vi har nytta av, säger han.
Den nämnd med flest kvinnor är
Socialnämnden. 9 av 13 ordinarie ledamöter i styrelsen är kvinnor, men ordförandeposterna består av två män.
– Det är en fantastisk nämnd som fungerar väldigt bra. Det märks att alla är väldigt engagerade och förberedda inför varje möte, säger ordförande Thorsten Larsson (M).
Under sin politiska
karriär har han suttit i ett flertal nämnder, däribland även Samhällsbyggnadsnämnden. Och han är inte förvånad över att könsfördelningen ser ut som den gör.
– Kanske är det så att kvinnor är mer lämpade för den här typen av uppgifter. Jag tror att allt bottnar i att kvinnor är mer för de mjuka värdena, medan män är mer för de hårda, säger han.
Menar du att män och kvinnor har olika kompetens?
– Det finns såklart väldigt duktiga kvinnor även inom byggfrågor och män inom sociala frågor. Jag tror att för att sitta i en nämnd är det är viktigt med kompetens och stort intresse helt enkelt.
– Sedan tycker jag att alla politiker borde sitta i en socialnämnd
Thorsten Larsson (M) ordförande i Socialnämnden
någon gång. Det är oerhört lärorikt och man får se en helt annan sida av samhället.
För att få
en jämnare fördelning i nämnderna krävs det att alla partier tar ansvar, menar Karl-Johan Karlsson.
– Det är väl egentligen partierna som måste skärpa sig på den fronten. Vi har helt enkelt inte varit bra nog på att få en balanserad fördelning mellan könen. Sedan skiljer det sig säkert mellan de olika partierna, men totalen blir ganska ordentligt snedvriden.
Karin Schagerlind tycker att det första steget handlar om att väcka politiskt engagemang bland fler.
– Det allra första jobbet är ju att locka människor att överhuvudtaget engagera sig politiskt i sin hemkommun. Det är nog den första hemläxan vi måste göra. Att bryta det kvinnliga och manliga är en större sak. Det är en stor samhällsförändring som måste till, säger hon.
Det verkar finnas
både en medvetenhet och en konsensus om den snedvridna fördelningen i nämnderna. Men att ändra på det kan bli svårt i praktiken, menar kommunstyrelsens ordförande Daniel Filipsson (M).
– I och med att det är åtta olika partier i en nämnd som alla utser sina egna ledamöter, så är det svårt att åstadkomma en jämn könsfördelning på en övergripande nivå.
Då hade vi fått relatera våra egna nomineringar utifrån vad de andra nominerar.
Däremot hade nämnderna mått bra av en jämnare fördelning, tror Filipsson.
– Jag tror att det är bra om man får in ett bredare perspektiv. Inte minst i de nämnder som historiskt sätt varit väldigt könsstereotypa.
Varför har fördelningen blivit så ojämn tror du?
– Rekryteringsbasen är kanske något skev. Män som intresserar sig för politik har generellt ett större intresse för hårdare frågor och kvinnor har större intresse för de andra typerna av frågor. Men det är något jag vet att alla partier jobbar med, att försöka få en jämnare balans.
Karin Schagerlind, som sitter med i Moderaterna, är nöjd med hur partiet hanterat frågan.
– Jag upplever att vi verkligen försöker lyfta de nya som går med, särskilt unga kvinnor så att de vågar ta plats. Så det finns en medvetenhet om det här, det tycker jag, säger hon.
Kanske är det så att kvinnor är mer lämpade för den typen av uppgifter. Jag tror att allt bottnar i att kvinnor är mer för de mjuka värdena, medan män är mer för de hårda.