Karin Strand forskar på 1700-talets ”true crime”
Alingsås: Från slutet av 1500-talet fram till början på 1900talet var priset på tidningar höga. Möjligheterna var små för majoriteten av vår befolkning att få till sig nyheterna. Som alternativ fanns visorna i de gamla skillingtrycken. AT:s reporter har t
AT har under sommaren hunnit med att träffa några visartister som hållit sig aktiva under det stränga året som gått. Filippa Eckert skrev om vissångaren, författaren och bibliotekarien Gunnar Källström. Matilda Falk åkte i sin tur till Ornunga och träffade låtskrivarklubben med bland andra vissångerskorna Fia Ekberg och Anna Ottertun.
Under fredagen träffade AT:s reporter en av visornas ledande konservatorer och forskare i Sverige – nämligen Alingsåsaren Karin Strand, arkivchef på Svenskt visarkiv.
Hon har arbetat för visans bevarande på visarkivet i Stockholm sedan 2006, och därtill hunnit ge ut en rad olika böcker med historiska perspektiv på dåtidens samtid genom de gamla skillingtrycken och visorna däri.
Skillingtrycket är en tryckgenre som daterar hela vägen tillbaka till slutet av 1500-talet och innehöll visor av olika slag. Primärt berörde visorna samhälleliga ämnen, och till skillnad från dåtidens tidningar kunde även de minst bemedlade i samhället köpa skillingtryck.
– Avrättningsvisorna är som en löpsedel. Där står namn, plats och datum, och då har man tillräckligt med information för att söka vidare i domstolsarkiven. De här personerna hade vi aldrig hittat annars. Då får man veta vad som har hänt och varför, säger Karin Strand.
Karin Strand berättar att forskningsintresset för just skillingtrycket tog sin fart runt 2013 när hon fick in en visa om en svensk sjöman som mördats av en grekisk lotsare. När hon tittade närmare på historien, för att bekräfta att den faktiskt inträffade, upptäckte hon att historien var mer komplex än vad visan berättade. Den grekiska lotsaren hade blivit förhörd i Sverige och då hade förhörsprotokoll bevarats.
– Då åkte jag till stadsarkivet. Och jag blev helt fast! I visan så var det “Den onde greken som stötte dolken i den gode svenske sjökaptenen”. Men när man läste förhören så kunde jag se att den grekiske lotsen hade försökt freda sig, eller som han uttryckt sig i förhören “att han inte ville låtas utnyttjas till sodometeri”, berättar Karin Strand.
Därefter fortsatte arbetet kring skillingtrycket och ett fokus att undersöka förhållandet mellan visan och verkligheten. Resultatet blev bland annat boken ”Brott, tiggeri och brännvinets fördärv” från 2015 och ”En botfärdig synderskas svanesång” från 2019.
Bland berättelserna hon hittade under forskningen fanns historier som tidningarna inte vågade ta i. Exempelvis ville dåtidens tidningar inte skriva om avrättningar som skedde i Sverige, men avrättningsvisorna i skillingtrycket berättar om en annan verklighet i landet.
” Avrättningsvisorna är som en löpsedel. Där står namn, plats och datum, och då har man tillräckligt med information för att söka vidare i domstolsarkiven.
I dagens samhälle är gränserna inte lika tydliga enligt Karin Strand. Nu finns flertalet olika medier för massinformation. Under 1700-talet existerade bara skillingtrycket och visorna för den verkligt breda allmänheten.
– Skillingtrycket är ett intressant exempel på funktionen som massmedium. Tittar vi på brottsvisan som fanns då, så ser vi dem i true crime-poddarna idag, säger Karin Strand.