Kimonon reste från det slutna Japan till resten av världen

Ordet kimono kan översättas till ”sak att bära” på svenska. I en ny utställning på Världskulturmuseet i Göteborg visas hur det traditionella japanska plagget används i ”Star wars”, mode och krigspropaganda.

Från början var tanken att ”Kimono – från Kyoto till catwalk” skulle ställas ut i Göteborg i september i fjol. Utställningen, som är producerad av mode- och designmuseet Victoria and Albert Museum i London,

fick senareläggas på grund av pandemin. Nu har den stått i Världskulturmuseets nedsläckta lokaler sedan december.

– Så vi är väldigt glada att äntligen få visa den för besökarna, säger utställningsproducenten Lena Stammarnäs.

När hon och kommunikatören Johanna Flemström visar de 300 föremålen, varav 150 är kimonor, sträcker sig plaggen från 1600-talet fram till samtiden. Troligtvis har kimonon använts i ungefär 1 000 år i Japan, med ett sannolikt ursprung i Kina.

– Vi vill slå hål på myten att kimonon var helt oförändrad tills den kom i kontakt med omvärlden. Här ser vi att den har varit i ständig förändring ända sedan 1600-talet, säger Lena Stammarnäs.

Kimono är på ett sätt ett enkelt plagg. Den består av ett antal delar med raka linjer, ofta sju, som sys ihop. Å andra sidan är det många gånger ett avancerat konstverk med otaliga timmar av vävning, naturfärgning och handbroderier, ofta i naturmönster, bakom kläderna.

Länge var det förenat med klassmarkörer med tydliga regler kring hur plagget fick bäras. På 1800-talet gick det starka modetrender i nuvarande Tokyo där kurtisaner var drivande i modet, vilka enligt Lena Stammarnäs var ”dåtidens influencers”.

– De hade en viss status trots att de var prostituerade, säger hon.

Det blev även mer populärt att bära obi, bältet kring kimonon. Det fick vara smyckat hur som helst, oavsett vilket klass bäraren tillhörde.

När Japan öppnade upp för handel med västvärlden syns några av de plagg som syddes upp till europeiska aristokrater. Japanismen, som fick fäste framförallt i Paris, var ett faktum.

– Det var jättemycket som hände i Japan. När man började tillverka kimonor för västvärlden så påverkades det inhemska modet också. Så det gick åt båda hållen, säger Lena Stammarnäs.

Frågan om kulturell appropriering dyker ofta upp i samband med kimonon. Den diskussionen har förts även kring denna utställning, både i London och i Göteborg.

Begreppet innebär att låna attribut från en annan kultur utan tillräcklig respekt eller kunskap.

– Men japanerna verkar inte se

På Världskulturmuseet i Göteborg visas hur kimonor används mode. ”Nytt med den här utställningen är att vi visar många plagg på dockor, så man ser hur plagget sitter. Vanligt är att bara visa kimono upphängd på en så kallad t-bar. Vi blandar”, säger utställningsproducent Lena Stammarnäs.