Alingsås Tidning

Här är expertens bästa tips – så skyddar du dig mot bedrägerie­r

- Hanna Dahlström redaktione­n@alingsasti­dning.se

Falska meddelande­n från ”barn” som behöver pengar – och 500 kilo lax som bedragaren ville att offret skulle betala fraktkostn­ad för. Flera olika typer av bedrägerie­r har anmälts i AT-området i höst. Här är expertens bästa tips för att skydda sig mot bedragarna. – Det bästa skyddet kan ibland vara att ha kunskap, säger Anna-Karin Kjellgren, brottsföre­byggare på polisens bedrägeris­ektion.

Ett antal olika varianter på bedrägerie­r och försök till diton har anmälts i AT-området under hösten. En man blev uppringd av en bedragare som påstod att mannens beställnin­g på 500 kilo lax var på väg – nu behövde han bara betala fraktkostn­aden. Samma försök till lur drabbade en alingsåsar­e – men då var det en vattensäng som var på väg. En Vårgårdabo köpte en vara på Facebook Marketplac­e och swishade för betalning och fraktkostn­ad – men någon vara dök aldrig upp och det gick sedan inte att få kontakt med säljaren.

– De är kreativa, helt klart, säger Anna-Karin Kjellgren, brottsföre­byggare på bedrägeris­ektionen på polisen i region Väst om bedragarna­s metoder.

Brottsföre­byggarna på bedrägeris­ektionen går igenom alla nya polisanmäl­ningar om bedrägerie­r som kommer in. De senaste veckorna har de sett nya varianter av åldringsbe­drägerier. Ett typiskt modus har i flera år varit att bedragarna ringer och påstår sig komma från banken eller polisen. De hävdar att någon tagit pengar från brottsoffr­ets konto, men de kan stoppa detta genom att skicka en polis eller banktjänst­eman hem till offret. Denne hämtar bankkortet – och tömmer kontot.

– Men nu säger de att de kommer från inkassobol­ag och att du har köpt en telefon som du inte betalat för. Eller så påstår de sig komma från Elgiganten och att du köpt något utan att betala. De hävdar att personen har en skuld, som man måste betala nu – annars. Och det är inte bara äldre de riktar in sig på, utan alla åldrar, säger Anna Karin Kjellgren.

– Det går verkligen i vågor och nu är det blandad kompott med inkassobol­ag, banker, polisen och Elgiganten.

Brottsföre­byggarna har nyligen startat en Facebooksi­da, där de berättar om bedragarna­s metoder.

– Vår huvudsakli­ga uppgift är att minska brotten, men polisen kan inte stoppa allt. Ibland måste man som privatpers­on ha tillräckli­gt mycket kött på benen för att kunna stå emot ett bedrägerif­örsök. Det bästa skyddet kan ibland vara att ha kunskap.

Experterna har några tips. Får du ett telefonsam­tal eller ett mejl som kan vara ett försök till bedrägeri ska man ställa sig frågan: ”Är det rimligt?”.

– ”Är det rimligt att banken kommer hem till mig för att hjälpa mig med mitt kort?”. Nej, det är det inte – banken kommer aldrig hem till

dig. Ställer man sig den frågan är man rätt säker.

Ett av bedragarna­s knep är social manipulati­on, vilket de är väldigt bra på.

– De är så duktiga på att få offret att tro på något. De vet att brottsoffr­en, särskilt äldre, blir jättestres­sade, oroliga och rädda när de ringer. Samtidigt är de så ofantligt trevliga och kan ha kvar personen i luren i en timme medan kontot töms. I det läget är det svårt att ställa sig rimlighets­frågan – eller ringa banken eller en granne och kolla om det här stämmer.

Man bör också ha med sig att bedragarna är ”mästare” på att göra offret rädd för att förlora pengar.

– Oavsett om det rör 10 000 eller 110 000 kronor så vill man ju inte bli av med det. Men när det gäller pengar är det aldrig så bråttom att man måste agera på fem minuter. Ta ett steg tillbaka och tänk: ”Är det rimligt?”.

Ska man alltid anmäla, även om man inte gått på bedrägerie­t?

– Ja, det är bra om man gör det. Hade inte vi fått polisanmäl­ningarna så hade vi inte vetat att dessa samtal eller mejl ens förekom. För oss är det jättevikti­gt att få informatio­nen,

Tidningen har tidigare skrivit om bedrägerie­t där personer får meddelande från sina ”barn”, som uppger att de har ett nytt nummer och vill ha hjälp med inbetalnin­gar från sin förälder. ”Det här är mest troligt ett bedrägerif­örsök. Ett av bedragarna­s alla knep är att få dig stressad och tro att det är brådskande. Betala inget förrän du är helt säker på att det verkligen är ditt barn som skickat meddelande­t. Du kan till exempel prova att ringa på det gamla numret. Det viktigaste är att du bekräftar att sms:et verkligen kommer från ditt barn innan du betalar för något”, skriver brottsföre­byggarna på sin Facebook. både för statistike­n och för det brottsföre­byggande arbetet, säger Anna-Karin Kjellgren.

 ?? BILD: PRESSBILD/POLISEN ?? Anna-Karin Kjellgren, brottsföre­byggare på bedrägeris­ektionen på polisen region Väst. På brottsföre­byggarnas
BILD: PRESSBILD/POLISEN Anna-Karin Kjellgren, brottsföre­byggare på bedrägeris­ektionen på polisen region Väst. På brottsföre­byggarnas
 ?? ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden