NÄR FRÄLSAREN KOM HEM TILL
”VI HADE PRENUMERERAT PÅ TIONDEPLATSER. MEN 2005 GAV OSS SJÄLVFÖRTROENDE. MAN VÅGADE PRATA OM TITLAR”
Från bottenlag till topplag, med SM-guld och Europaspel under tio års tid.
En spelare ändrade historien för IF Elfsborg.
– Anders Svensson har varit enormt viktig för oss, det är svårt att sätta ord på det, säger klubbchefen Stefan Andreasson.
Stormen Gudrun drabbade Sverige med full kraft den 8 januari 2005. Hundratusentals träd fälldes till marken av de hårda vindarna och över 400 000 hushåll förlorade strömmen. Broar stängdes, vägar blockerades och följderna blev enorma under resten av året för framför allt skogsindustrin.
Men för allsvenskan var det bara början på en storm som skulle hålla i sig under tio långa år.
Samma morgon kom Elfsborgs klubbchef Stefan Andreasson till Landvetter flygplats tillsammans med klubbens nye ordförande Bosse Johansson och tränaren Magnus Haglund. Förutom de alltmer tilltagande vindarna möttes de också av en löpsedel som inte ingav hopp. ”Anders Svensson klar för Blåvitt”.
Ett par månader tidigare hade deras klubbdirektör Mats Persson tillsammans med IFK Göteborgs dåvarande ordförande Bengt Halse varit i Southampton och besökt Anders Svensson. Det var ett positivt möte och efteråt var den blåvita duon övertygade om att de var Anders Svenssons förstaval, om han skulle välja att flytta hem till Sverige sommaren därpå.
– Och så kändes det för mig också. Blåvitt var alternativet om jag skulle flytta hem. Jag trodde inte att Elfsborg skulle kunna göra en sån satsning, berättade Svensson själv i en intervju med Offside några månader senare.
Det var dock inget som Stefan Andreasson brydde sig om. Elfsborgstrion lyckades komma iväg med ett flyg från Landvetter innan de värsta stormvindarna drog in och medan Gudrun sedan förstörde stora delar av södra Sverige spenderade de två dagar med Svensson i Southampton och gick genom Elfsborgs stora framtidsplaner.
– Jag var aldrig orolig för att det skulle bli en annan klubb än Elfsborg i Sverige. Däremot är det rätt fantastiskt att Anders Svensson gick hem till allsvenskan som 29-åring, säger Andreasson i dag.
”Det var ett lindansarlag”
Vintern 2005 var Elfsborg en helt annan klubb, med en helt annan status än vad de har i dag. Sedan de gick upp i allsvenskan 1997 hade de vid två tillfällen lyckats ta sig upp på den övre halvan av tabellen. Betydligt vanligare var att man låg och slogs i botten, ofta bara några poäng från kval- och nedflyttnings-helvetet när säsongen väl var över.
– De var ett lindansarlag, i princip slogs de i botten varenda år, där oron om att behöva kvala levde in i slutomgången vid ett par tillfällen. 2004 klarade de sig med hyfsad marginal, men då åkte de på däng med 8–1 i den sista omgången mot Djurgården. Det var ett bottenlag som Anders kom hem till, säger Johan Rydén, fotbollsreporter på Borås Tidning sedan många år tillbaka.
Dessutom spelade man på slitna Ryavallen, med löparbanor, kravallstaket runt ståplatserna och en gräsmatta som kanske sett sina bästa dagar någon gång kring VM-slutspelet 1958 och Elfsborgs senaste SM-guld 1961.
Men saker och ting var på väg att förändras. Vägg i vägg med Ryavallen byggdes den då hypermoderna Borås arena, den första av många arenor som skulle ploppa upp i Sveriges fotbollsstäder de kommande åren. Tillsammans med ett rejält utökat stöd från både näringslivet och kommunpolitikerna i Borås Stad så var Elfsborg på väg mot en rejäl satsning. Men det krävdes något mer än bara den nya arenan.
Stefan Andreasson satte sig och ringde runt till företagarna i Boråsområdet.
– Det var ju rätt trevliga samtal att ringa. ”Hej, vi behöver pengar för att få hem Anders Svensson”. Jag tror att det var 18 företagspersoner som gick in och stöttade till slut, och vi kom överens med Anders om ekonomin, säger han.
Det blev en dyr affär just då, men utslaget över tio år var det ett reafynd. Speciella skatteregler mellan England och Sverige gynnade också Boråsklubben.
– Jag kommer ihåg att de utnyttjade expertskatten, så Svensson fick tio miljoner kronor i sign on i näven, men Elfsborg slapp betala det mesta av skatt och arbetsgivaravgifter. Totalt blev det bara 12,5 miljoner kronor tror jag. Det blev jävligt bra för dem, säger Sportbladets fotbolls- och ekonomiexpert Robert Laul.
Med ett utgående kontrakt i England var Anders Svensson eftertraktad, inte bara i allsvenskan. Men medan Blåvitt satt lugnt och väntade på besked framåt våren insåg Andreasson att ju snabbare han kunde få Svensson att bestämma sig, desto mer talade för Elfsborg. I princip varje dag låg han på och om vartannat bad och krävde ett beslut från Svenssons sida. Vid ett par tillfällen åkte han till England för att prata ansikte mot ansikte.
”Blåvitt var alternativet om jag skulle flytta hem. Jag trodde inte att Elfsborg skulle kunna göra en sån satsning”
– Det var ett sällan skådat genidrag av Andreasson och kompnai att åka över där och vädja till Anders känslor för föreningen Elfsborg och för bygden. Anders har alltid framstått som en hemkär person och det var snyggt av Andreasson att utnyttja och spela på det. Men visst, han fick ju tio miljoner för besväret i sign on, så det gick ju ingen nöd på Svensson, säger Laul.
För landslagsmittfältaren blev beslutet till slut ganska så enkelt.
– När Elfsborg kom hit så blev det väldigt svårt för mig att säga nej. Jag ville också ge tillbaka lite av det som klubben har gett mig, berättade han för Offside.
Men Andreasson vågade ändå inte andas ut. Svensson spelade bra i Southampton och än bättre i landslaget.
– Till slut var vi överens om ekonomin. Men han var så bra att det dök upp andra erbjudanden. Det pratades till och med om Barcelona. Så jag kände mig aldrig lugn att det skulle gå i mål innan han skrev på egentligen.
Hemvändare och ny arena
Anders Svensson presenterades tillsammans med Mathias Svensson, två gamla Elfsborgsspelare som nu kom hem samtidigt från Premier League. Ett par månader senare invigdes dessutom Borås arena. För Elfsborg var det förstås ett jättelyft.
– Vi dubblade vår omsättning, från 30 till 60 miljoner kronor det året tack vare arenan. Och att få hem två Svenssons från Premier League, det kommer ju aldrig hända igen under min livstid, säger Andreasson.
Det rådde förstås fotbollsfeber i Borås och succén blev… inte omedelbar. Att man fick stryk i premiären mot Gif Sundsvall och att en tvärilsk Anders Svensson i paus ringde från England till Andreasson och frågade ”är ni så här jävla dåliga?!” var väl en sak. Men inte ens med Svensson tillbaka blev det speciellt mycket bättre. Att han blev knäskadad och bara spelade nio matcher under sommaren och hösten spelade förstås in.
Men det skulle vända snabbt. Inställningen hos Elfsborg och professionaliteten hos spelarna, blev en helt annan med ”Svensson Svensson” i omklädningsrummet.
– Att de båda kom samtidigt var oerhört viktigt. Och där vi ska även nämna Andreas Augustsson, förändringen i proffsighet var påtaglig tack vare dem tre. De accepterade inte ett kryss, ens om de lyckats kvittera i sista minuten, fortsätter Rydén.
När försäsongen inleddes 2006 så hade förändringarna slagit igenom också spelmässigt. Rydén minns att det var guldspel redan under de tre första träningsmatcherna.
– Jag fick nästan klia mig i ögonen, hur kunde de ha den här formen redan i februari?
På den allsvenska upptaktsträffen var han dock en av tre, tillsammans med bland andra Sportbladets Lasse Anrell, som tippade Elfsborg som svenska mästare.
– Jag fick en termos av Svenska Fotbollförbundet efter säsongen för att jag tippat rätt, säger han och skrattar.
Det var alltså långt ifrån alla i Fotbollssverige som trodde att satsningen skulle ge sån frukt.
– Men ja… prata SM-guld var väl lite hysteriskt där. Vad hade Elfsborg gjort? Vi hade prenumererat på tiondeplatsen ett tag. Så det vill jag inte påstå att det blev guldsnack direkt bara för att Svenssons kom hem. Men 2005 gav oss ändå lite självförtroende, både i klubben och i bygden. Man vågade prata om både topplaceringar och titlar, säger Stefan Andreasson.
Och bara för att det inte pratades om SM-guld utåt…
– Ja, internt blev det ju det givetvis. För att Anders är som han är. Han spelar för att vinna. Och Mathias Svensson bidrog till det också, det byggdes upp en tro på att vi kan göra det. Det är så med den typen av spelare som Anders är, med hans kvalitet, status, inställning och karaktär och allt vad det är, han skapar ju en vinnarmiljö vart han än är.
Slog ut Celtic i Europaspelet
Under tränaren Magnus Haglunds ledning, och med Anders Svensson som speluppläggare och ledare på planen stormade Elfsborg fram under säsongen 2006. SM-guldet säkrades förvisso inte förrän i den sista omgången, men man var det klart bästa laget i serien. Första guldet sedan 1961 var bärgat, och det var starten på tio makalösa år för Elfsborg. Det blev förvisso ”bara” ett SM-guld till under Svensson-eran, 2012, men från 2007 till 2015 slutade Elfsborg 4–2–3–4–3–1–6–4–4 och spelade i Europa i alla år utom ett. En otrolig bedrift för en klubb av den storleken.
– Det är Anders Svensson som är skillnaden mellan botten och toppen. Elfsborg har ju varit ett mittenlag sedan han slutade 2015, säger Rydén.
Den riktiga fullträffen i Europa saknas möjligen, men Elfsborg gick under Svensson-eran till Uefacupen/Europa Leagues gruppspel två gånger, och var bara ett mål från att slå ut Celtic i Champions League-kvalet 2013. Det är meriter som inget svenskt lag utöver Malmö FF kan matcha under 2000-talet.
– Han möjliggjorde hela den här satsningen som Elfsborg gjorde och som blev oerhört lyckad. Vi kan jämföra med Kalmar som också byggde en ny arena, men där Elfsborg genom att satsa brett fick en omedelbar kortsiktig effekt, som sedan också höll i sig långsiktigt, säger Robert Laul.
För Stefan Andreasson och Elfsborg har resorna till Southampton vintern 2005 varit en jackpot.
Var hade Elfsborg varit i dag om ni inte lyckats få hem honom?
– Det är klart, refererar du till framgångsperioden och undrar vad som låg bakom den så… Borås arena är ett svar givetvis, eftersom ekonomin var viktig redan då. Och sedan näringslivets och stödet från Borås Stad. Men nummer ett är ju att Anders kom hem. Det är väl först nu i efterhand som man förstått vilken extremt bra fotbollsspelare det var. Vi kommer inte att få se något liknande vare sig i Elfsborg eller i svensk fotboll om du frågar mig. Han hade fyra år i Southampton, resten var han i Elfsborg. Och blev vår meste landslagsspelare. Det är den nivån han höll. Kvaliteten han hade som spelare var helt galen egentligen.
Den drygt tio år långa resan hade dock kunnat bli kortare. Svenssons insatser i gulsvart och blågult undgick inte de större klubbarna ute i Europa.
– Han kunde ha lämnat oss flera gånger om, redan efter 2006 kom det anbud och sedan fortsatte det hela vägen fram förutom de sista åren kanske. Vi hade diskussioner, men han var lojal och stannade varje gång. Det är rätt fantastiskt. Jag skojar med honom ibland, ”fan, du kunde ha spelat tio år i Liverpool eller Valencia”. Men det är inte Anders, han är så nöjd med hur det blev. Det blev rätt för honom och det blev rätt för oss. Så för att svara på din fråga, var hade Elfsborg varit utan Anders Svensson? Hade vi haft de här framgångarna? Nej, det har jag svårt att se att vi hade haft.
”Det är väl först nu i efterhand man förstått vilken extremt bra fotbollsspelare det var”