Så påverkar bakterier humöret

SÅ PÅVERKAR BAKTERIER

Bakterier. För många är ordet liktydigt med smuts och för tankarna till invaderande horder som helst ska utrotas med friskt citrondoftande sprej. Men den häpnadsväckande sanningen är att du själv är fullproppad av dem. Bara i matsmältningssystemet har du över hundra biljoner (en biljon är tusen miljarder!) bakterier av en uppsjö olika sorter. Många av dem hjälper till att bryta ner maten och de spelar en avgörande roll för immunförsvaret.

Större delen av mikroberna som lever i dina tarmar (den så kallade tarm floran) fick du från din mamma via födelse kanalen vid förlossningen eller från hud och omgivning om du föddes med kejsarsnitt. Efter födseln påverkas tarmfloran av en mängd olika faktorer, till exempel kost, antibiotika, genetiska anlag och stress. Resultatet blir ett omfattande myller av bakterier, som väger ungefär lika mycket som en människas hjärna. Och det är kanske ganska passande ...

Man har länge vetat att hjärnan kan påverka tarmarna, men nu visar modern forskning att processen kan gå åt båda hållen. Nyare studier visar att tarmf loran kan ha betydelse för en mängd olika tillstånd, som fetma, beteende problematik, Parkinsons sjukdom och ångest. Det verkar faktiskt också som att bakterierna har ganska stor betydelse för hur du mår rent psykiskt.

Med hjälp av de här nya forskningsfynden kan du bli på bättre humör, för pyttesmå organismer i magen kan påverka din hjärna.

Det här är ett hett forskningsfält. Intresset formligen exploderade för ett tiotal år sedan när en grupp japanska forskare fördjupade sig i tarmf loran hos laboratoriemöss. Men det var inte vilka möss som helst. De hade fått växa upp i en steril miljö och var helt ”bakteriefria”. Det gjorde att forskarna kunde studera deras hjärnor och beteende före och efter bakteriekoloniseringen. De fann att de bakteriefria mössen hade en större mängd stressrelaterade hormoner när de hölls fast än möss med mikrober. Men när de bakteriefria mössen fick vissa bakterier förändrades deras stressreaktioner. Det fanns också en skillnad i mängden BDNF- protein ( brain- derived neurotrophic factor), ett signalprotein som fungerar som nervtillväxtfaktor i hjärnan och påverkar synapserna och nervcellernas överlevnad och tillväxt.

Upptäckten följdes av en våg av studier på bakteriefria möss. En intressant undersökning gjordes av Jane Foster och hennes kollegor vid Mcmaster University i Kanada. De använde en korsformad labyrint och kunde konstatera att bakteriefria möss tillbringade mer tid än sina bakteriestinna gelikar i exponerade områden. Det tydde på lägre orosnivå, trots förhöjda nivåer av stresshormoner. Hos de bakteriefria mössen såg man också en förändring av mängden molekyler som kodar för BDNF, vilket kan

”Nyare studier visar att tarmfloran kan ha betydelse för en mängd olika tillstånd.”

tolkas som att tarmbakterierna mixtrar med hjärnans inställning till oro. ” Vi vet vilka områden i hjärnan som är inblandade, och det som är så intressant är att dessa förändras när man manipulerar bakteriefloran så här”, säger Foster.

Sambandet mellan tarmflora och beteende är dock långtifrån enkelt. Påverkan på molekylerna som kodar för BDNF verkar till exempel skilja sig åt mellan könen. I en färsk studie där man tittade på en viss råttstam såg man samtidigt att råttor som saknade tarmbakterier istället uppträdde mer oroligt. Undersökningar har också visat att möss som infekterats med populationer av ”dåliga” bakterier kan börja visa större tecken på oro.

BANBRYTANDE BAKTERIEFORSKNING

Tanken att bakterier kan påverka vårt beteende är hur som helst ganska svindlande. I en av de mest fascinerande studierna överförde forskarna tarmbakterier från en orolig musstam till en bakteriefri mus från en mer äventyrlig stam – och omvänt. Resultatet? En beteendetransplantation.

Men många frågor är obesvarade, särskilt när det gäller ålderns betydelse. Vissa studier tyder på att stressreaktioner och orosnivåer hos bakteriefria möss kan påverkas av bakteriekolonisering endast om exponeringen sker i tidig ålder. Om samma sak gäller människor kan det betyda att insatser skulle behövas i barndomen och förpuberteten. Intressant nog får vår egen tarmflora en mer stabil sammansättning först när vi är i treårsåldern.

100 biljoner bakterier finns i våra tarmar.

” Precis som hjärnan utvecklas tarmfloran kraftigt under de första åren”, säger professor Emeran Mayer, specialist på mag-tarmsjukdomar rmsjukdomar vid University of California i Los Angeles i USA.

Även bland äldre kan det vara a viktigt med insatser, för mängden tarmbakterier terier börjar sjunka när vi blir gamla.

”På sätt och vis kan man säga att t tarmflorans sammansättning, mångfald och h omfattning bakåtbildas så att den kommer er att likna barndomens”, säger Mayer. ” Därför är det fullt möjligt att manipulation och h påverkan på hjärnans funktion får större effekt kt hos äldre.” Exakt hur det går till när tarmbakterierna förändrar hjärnan och vårt beteende är dock långtifrån klarlagt. ”Om jag har ont i huvudet kan det bero på att jag slagit i skallen eller på att jag är uttork ad. Det är två väldigt olika orsa orsaker som ger samma resultat”, säger Foster. ”Det ”De påminner om det vi ser här.” Och mekanismerna som spelar in är otaliga. En möjlighet är till exempel att tarmbakterier – elle eller molekylerna de producerar – direkt d eller indirekt samspelar med m vagusnervens

förgreningar i magen. De kan signalera till hjärnan, påverka hormonella signalvägar, samverka med immunsystemet eller trigga reaktioner via banor som omfattar nervceller i tunntarmens slemhinna och vagusnerven. För bara några år sedan kunde forskare dessutom avslöja att tarmbakterier kan påverka blod – hjärnbarriärens genomsläpplighet. Det är ett fängslande samspel.

HUMÖRSVÄNGNINGAR

”Det finns så många olika slags bakterier och allihop påverkar vår fysiologi på en mängd olika sätt”, säger professor John Cryan från University College Cork. I en studie försökte Cryan och hans forskargrupp, i samarbete med forskare från Mcmaster University i Kanada, klarlägga hur probiotikabakterien Lactobacillus rhamnosus påverkar friska möss. ”Bakterien dämpade oro, gjorde djuren lugnare och påverkade kemin i hjärnan”, förklarar Cryan. ”När vi kapade vagusnerven uteblev den effekten.” Men så enkelt var inte sambandet.

” Några av våra kollegor i Kanada har gjort liknande studier med andra bakterier och visat att det inte berodde på vagusnerven”, tillägger han.

Det är en frågeställning som är värd att studera närmare. Studier på människor är sällsynta, men intressant nog finns det tecken på att olika typer av bifidobakterier och laktobaciller kan påverka humöret även hos oss. I en studie på friska försökspersoner konstaterades lägre nivåer av självupplevd oro, depression och stress hos dem som fick inta en blandning av dessa probiotikabakterier i 30 dagar än hos dem som fick placebo.

Men det betyder inte att det är dags att fylla hyllorna med probiotika.

”Jag gör ingen skillnad mellan att ta probiotika och att använda läke medel”, säger Cryan. ”Har man hjärt- och kärlsjukdomar kan man ta statiner, men man tar dem inte för att man

”Intressant nog finns det tecken på att olika bakterier kan påverka humöret även hos oss.”

har depression – och det är där vi står med probiotika idag. Vi måste ha mycket mer exakt kunskap om vilka bakterier som gör vad och varför först.”

MÖSS OCH MÄNNISKOR

I framtiden tänker sig Cryan att psykobiotika kommer att bli en viktig behandlingsform och att probiotika skrivs ut till patienter som lider av olika psykiska tillstånd. Ämnen som gynnar ”goda” tarmbakterier, som prebiotika, kan också ha positiv effekt.

” I framtiden tror jag att vi kan hoppas att den som går till sin husläkare inte bara får lämna blodprov utan också får sin tarmflora undersökt”, säger Cryan. Det tror han skulle kunna leda till utskrivning av probiotika, kanske parallellt med andra behandlingar. Foster är försiktig. ” Innan vi har belägg för att det finns skillnader i tarmflora mellan människor med olika psykiska störningar – och vet hur dessa skiljer sig åt – kan vi inte veta hur relevant det vi har sett hos möss egentligen är för människor”, säger hon.

För det finns stora skillnader mellan möss och människor, inte minst i främre pann loben. Det påverkar bakterieflorans funktionssätt.

”Om bakteriefloran sänder signaler till djupare liggande områden i hjärnan finns det inte så mycket hos musen som kan kompensera för det, och den uppvisar en viss typ av beteende”,

säger Mayer. ” Men hos oss människor kan främre pannloben motverka påverkan från bakterierna.”

Som Mayer har konstaterat verkar tarmbakterier ha viss påverkan på människans hjärna. I en liten studie finansierad av mejeriföretaget Danone delade Mayers grupp in deltagarna, som alla var friska kvinnor, i tre grupper. En grupp fick yoghurt med probiotika, en annan fick probiotikafria mejeriprodukter och den tredje fick ingenting. Kvinnornas hjärnor undersöktes med magnetkamera när experimentet inleddes och igen efter fyra veckor. Man såg då skillnader mellan de tre grupperna i fråga om förbindelsen mellan olika områden i hjärnan vid vila. Men när deltagarna ombads att para ihop bilder av arga eller rädda ansikten med liknande bilder, minskade aktiviteten i de områden i hjärnan som aktiveras av känslor hos gruppen som fått probiotika. Det överraskade forskarna.

”Jag hade inte väntat mig det”, säger Mayer uppriktigt. ”Först var jag skeptisk till alla de här studierna på djur. De kändes bara så märkliga – som om de inte alls passade in i vårt paradigm för samspelet mellan hjärnan och tarmarna.” Men han påpekar att det behövs mer forskning. ” Det skulle vara bra om man kunde upprepa vårt försök, kanske på en population med ångest, så att vi kan avgöra om de förändringar probiotikan orsakade i hjärnan även korrelerar med subjektiva förändringar av ångestnivån.”

Exakt hur stor inverkan bakteriefloran har på humöret är det än så länge ingen som vet, men Cryan tror att vi kan komma att bli förvånade.

”Det är värt att tänka på att det är bakterierna som drar i trådarna”, säger han.

”Exakt hur stor inverkan bakteriefloran har på humöret är det än så länge ingen som vet.” Nicola Davis skriver om vetenskap, hälsa och miljö i de brittiska tidningarna The Guardian och Observer.

DNA finns inuti bakterieceller