Så slipper du vinterdepp

SÅ SLIPPER DU

Känns vintern långt bort? Sommardagarna går snabbt och den som lider av årstidsbunden depression kan bli deprimerad när det blir mörkare. Men forskning visar att det inte bara är bristen på dagsljus som styr.

Många känner sig nedstämda på vintern. Dagarna är korta, och det kan vara kallt och blåsigt. För ungefär fem procent av befolkningen kan den här nedstämdheten övergå i en årstidsbunden depression som återkommer varje år. Då börjar man att må allt sämre i takt med att vintern tar sitt grepp om landet. Ny forskning visar dock att det inte bara är bristen på dagsljus som ställer till det för de drabbade.

De som lider av årstidsbunden depression sover ofta mer än vanligt eller får sömnsvårigheter. De kan känna sig apatiska, ångestfyllda eller irriterade och kan uppleva humör förändringar. Årstids depression kan till och med försvaga immunsystemet. ” Det finns en stor spännvidd och väldigt stora skillnader i hur starkt människor med årstidsbunden depression påverkas i sin vardag”, säger Natasha Bijlani, psykiater vid Priory Hospital i Roehampton i Storbritannien. ” Men en av de faktorer som främst skiljer årstidsbunden depression från andra former av depression är att bristen på dagsljus verkar spela in. De flesta som lider av vinterdepression svarar därför bra på ljusterapi.”

Dagsljuset är viktigt för att reglera vår dygnsrytm – den inre klockan som styr sömn, aptit och energinivåer under dygnet. Man tror att dagsljuset stimulerar ett litet område i hypotalamus i hjärnan som kallas dygnsrytmkärnan, eller suprachiasmatiska kärnan (SCN). Natasha Bijlani beskriver den som ”en pacemaker i hjärnan som styr sömn och vakenhet”:

När våra ögon registrerar dagsljuset skickar cellerna i näthinnan en signal till SCN,

”Ny forskning visar dock att det inte bara är bristen på dagsljus som ställer till det för de drabbade.”

som i sin tur skickar ett meddelande till tallkott körteln i hjärnan. Tallkottkörteln kallas ibland för ”det tredje ögat” eftersom den producerar mindre melatonin när vi är i dagsljus. På natten, eller när vi har sämre tillgång till dagsljus, producerar kroppen istället mer melatonin, vilket gör oss sömniga och slöa. Man tror att det finns en koppling mellan den här processen och påverkan vid årstidsbunden depression. Det skulle också kunna förklara varför ljusterapi – exponering för kraftigt ljussken – fungerar bra för många.

Personer som lider av årstidsbunden depression kan ha lägre serotoninnivåer på vintern. Det kan leda till ökad aptit och att man äter mer än vanligt. Enligt en studie från 2014 i Psychiatry Research överäter 27 procent av alla med vinterdepression under vintern.

ÅRSTIDSBUNDEN DEPRESSION I NYTT LJUS

Ny forskning pekar nu på att bristen på dagsljus vintertid bara är en del av förklaringen till årstidsbunden depression. Forskare i norra Norge – där solen ibland inte visar sig mer än några timmar per dygn under de långa vintrarna – har konstaterat att vinterdepression inte är vanligare där än i andra länder.

Vilka andra faktorer är det då som spelar in? David Kerr, som är lektor i psykologi vid Oregon State University i USA, har kommit fram till några tänkbara svar i sin forskning. Kerr och hans forskargrupp följde drygt 700

personers humör vid olika tidpunkter på året i 19 år. Sedan jämförde de sina data med uppgifter om hur vädret varit under veckorna innan frågeformulären fylldes i. I studien, som publicerades i Journal of Affective Disorders 2013, såg man att människors humör inte styrdes enbart av vädret. Andra faktorer, som könsskillnader eller familjehistorik med depression, hade en mer uttalad effekt än årstidernas växlingar. ”Vi såg att det fanns årstidsbundna förändringar, men de var måttliga”, säger David Kerr. ”Det råder ingen tvekan om att årstidsbunden

depression är ett reellt problem. Det är allvarligt och påverkar många. Men vår forskning visar att även om det finns en grupp människor som lider av årstidsbunden depression, så finns det samtidigt en mycket större grupp som upplever en årstidsrelaterad humörpåverkan som är märkbar utan att vara kliniskt signifikant. Man kan ha överskattat effekten det har på folk i genomsnitt. Människor vet inte alltid varför livet känns tungt. Att skylla på vädret kan ligga nära till hands, och ibland stämmer det att vädret spelar roll – men ibland har det inte med saken att göra.”

Depression har förklarats med både gener, miljö, sociala faktorer och personlighet. Och forskning pekar på att vårt sätt att tänka och handla också kan spela roll vid årstidsbunden depression. Vid universitetet i Vermont håller psykologiprofessor Kelly Rohan på att genomföra en studie med 177 personer med årstidsdepression för att jämföra effekterna av ljusterapi respektive sex veckors behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT). Hennes preliminära resultat visar att båda behandlingarna lindrade symptomen på kort sikt, men de som behandlades med KBT kände sig mindre deprimerade och återfick inte sin årstidsdepression i samma grad två år senare. KBT hjälper människor att förändra sina tankemönster och lära sig tänka och bete sig på nya sätt. Professor Rohan tror att det kan vara användbart för människor med årstidsbunden depression som har negativa tankemönster eller beteenden som får dem att dra sig undan under vintern. ”Det verkar som om våra rön kan utmana den rådande synen att årstidsbunden depression beror på dygnsrytmen”, säger professor Rohan. ”Vår forskning pekar på att människors tankar och beteende också kan spela in. Så för dem som inte svarar på ljusterapi kan KBT vara en annan möjlighet.”

”Studien talar för att årstidsbunden depression inte bara styrs av dygnsrytmen eller generna”, säger hon. ”Även om dessa faktorer är väldigt viktiga måste vi även ta hänsyn till beteende och uppväxtmiljö.”

Förhoppningen är att vi genom att utmana tidigare forskning ska kunna utveckla en bättre förståelse och bättre behandlingar som kan hjälpa de drabbade.

Lilian Anekwe är frilansjournalist med populärvetenskap i fokus.