BBC Vetenskapens vag till lyckan
Den helande musiken
DEN HELANDE
Musik och dans har läkande krafter. Ett sådant uttalande väntar man sig kanske från en fri musikgrupp, en mässande kristall healer eller en nerdekad skivbolags direktör, men faktum är att det finns många vetenskapliga belägg – inte bara teorier – som visar att musik och dans kan ha en helande verkan på psyket. I undersökningar har man sett att patienter med Parkinsons sjukdom kan lära sig att gå lättare om de ackompanjeras av rytm. Annan forskning pekar på att barn med autism får lättare för socialt samspel när det spelas musik, och att patienter klarar sig med mindre bedöv- ning under ryggradskirurgi om den utförs till musik. Allra mest överraskande är kanske att för tidigt födda spädbarn går upp i vikt snabbare om de får lyssna på musik.
Ljud i allmänhet kan ge upphov till starka fysiska reaktioner. Katter som spinner får oss att slappna av och plötsliga ljud får oss att rycka till. Men musik kan göra något mycket mer anmärkningsvärt: skapa hänryckning. Det är först under de senaste 15 åren som hjärnforskare har kunnat förklara varför. En del av förklar ingen är att musik stimulerar uråldriga delar av hjärnan som har en roll i våra belönings- och njutningssystem.
Musik kan röra oss till tårar och få det att spritta i benen, men musiken påverkar inte bara vårt humör. Musik kan även stärka vår hälsa. Faktum är att ju mer vi lär oss om musikens kraft, desto fler användningsområden upptäcker vi.
Men en viktigare orsak är den komplexa händelsekedja som leder till att signalämnet dopamin frisätts från accumbens kärnan i hjärnan. Njutningshormonet utsöndras i reaktion på sex, droger och musik, men inte vid slumpmässiga ljud. När dopaminet väl flödar i blodomloppet kan det få oss att vibrera från topp till tå. Dessutom triggar musik utsöndringen av andra signalämnen, som endorfiner, serotonin och vasopressin. Musik är en kemisk ljudcocktail – utan baksmälla.
Studier av allt från hur hjärnan fungerar på cellnivå till psykiatriska bedömningar av schizofrena och språkförmåga hos strokepatienter pekar åt samma håll: musik är inte bara en form av underhållning, utan den har en viktig plats i evolutionen. Och ju mer vi lär oss om hur hjärnan påverkas av musik, desto bättre inser vi att musik inte bara kan få oss på gott humör utan även kan användas som behandlingsinstrument.
SÅ MYCKET ATT TA REDA PÅ
”Först utbildade jag mig till musik terapeut, men när jag började jobba för 15 år sedan insåg jag att det fanns väldigt lite formell forskning om hur behandlingsformen fungerar och varför”, säger professor Christian Gold från Griegakademin vid universitetet i Bergen i Norge. Gold studerar hur musikterapi kan hjälpa människor med en rad olika tillstånd, från inlärningssvårigheter via demens till schizofreni. ” Jag hade tänkt återgå till att jobba med patienter efter några år som forskare, men 15 år senare forskar jag fortfarande. Det finns helt enkelt så mycket att ta reda på.”
Att det är bra för hjärnan att lyssna på Mozart är kanske ett av de mest välkända påståendena om musikens gynnsamma effekter, men man måste inte älska klassiskt för att få fördelar av sitt musikintresse. Att lyssna på musik – såväl klassisk som andra genrer – har mätbara effekter på vissa kognitiva förmågor, till exempel visuell problemlösning.
Din hjärna påverkas av allt du gör, oavsett om det är att lösa problem, idrotta eller måla landskapsbilder. Men ingenting verkar kunna förändra hjärnans anatomi och kemiska sammansättning på samma gynnsamma sätt som musik. I hjärnbarkens yttre lager finns grå substans som innehåller synapserna, kontakt-
” Musikärmusikär intebaraintebara en form av underhållning, utan den har en viktig plats i evolutionen.”
området där signaler överförs mellan nervceller. Den blir tjockare vid musikalisk övning. Lillhjärnan, den skrynkliga ansvällningen på hjärnans baksida som bidrar till balans, koordination och rörlighet, är också större hos pianister.
Hjärnforskare har visat på en mängd andra anatomiska förändringar som uppstår genom musik, men den mest genomgripande är nog att hjärnbalken – ett band av nervfibrer som utgör länken mellan de två stora hemisfärerna – tjocknar. Man vet inte exakt vad som åstadkoms genom att de båda hjärnhalvorna får bättre förutsättningar att kommunicera, men 20 år efter upptäckten har forskarna fortfarande inte hittat något annat än musik som har den effekten.
Magnetkamera- och Eeg-undersökningar visar dessutom att nästan varenda del av hjärn an engageras när man spelar eller lyssnar på musik. Alla områden stimuleras, både nyare delar som frontalloben (som är central i högre tänkande) och äldre strukturer mitt i hjärnan, till exempel hippocampus (avgörande för minnet) och amygdala (central för rädsla och känslor). Till och med hjärnans mest primitiva del, hjärn stammen, reagerar på musik.
EN BÄTTRE ÅLDERDOM
Människor är sociala varelser och behöver kontakt med andra. Få saker är så isolerande som de sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan följa med åldrandet. Dessa är också ett av de mest etablerade fälten inom musikterapiforskningen.
Ett exempel är de skakningar och rörlighetssvårigheter som uppträder vid Parkinsons sjukdom. ”Sjukdomar som ger skakningar brukar innebära hög fallrisk. Det finns medicin som kan hjälpa mot skakningarna, men det finns väldigt lite som kan göras för att hjälpa patienterna att gå igen”, säger professor Simone Dalla Bella, vid universitetet i Montpellier. Med metronomer och slagverk studerar han hur musikterapi kan hjälpa personer med Parkinsons sjukdom att gå stadigare. Ungefär som soldater lär sig att marschera till trumackompanjemang kan patienter lära sig att gå bättre till en rytm.
”Det fascinerande med den här behandlingen är att det inte bara är gången som påverkas, utan även sådant som motoriken förbättras”, säger Dalla Bella. ”Patienter som tränas att följa en rytm kan till exempel göra stora framsteg både när det gäller att uppfatta tal och att tala själva.”
Mekanismerna som gör att musik hjälper Parkinsonsdrabbade verkar ligga i accumbenskärnan, den struktur i hjärnan som frisätter signalämnet dopamin i reaktion på exempelvis droger eller sex. Vid Parkinsons sjukdom skadas förbindelserna mellan de basala ganglierna och andra områden på grund av brist på dopamin. Dalla Bella menar att det således är logiskt att musik som får dopamin att utsöndras i det området kan ge förbättringar.
MUSIKALISKA MINNEN
Även personer som lider av Alzheimers sjukdom kan bli hjälpta av musik. Många människor utvecklar Alzheimers sjukdom varje år, och om man även räknar in de närstående så är det en stor andel av befolkningen som berörs av demenssjukdomar.
”Det finns ingen bot mot Alzheimers idag och inte heller några utsikter till stora framsteg på området under överskådlig tid. Därför måste vi arbeta på att göra livet lättare för de drabbade och deras vårdare”, säger Victoria Williamson, psykolog vid universitetet i Sheffield och författare av You are the music.
”Precis som all intensiv fysisk aktivitet kan dans öka utsöndringen av endorfiner – de smärtstillande må bra-hormoner i hjärnan som bland annat ligger bakom lyckoruset som brukar kallas runner’s high.”
”Musik är inget piller eller botemedel, men musik kan vara ett effektivt stöd och lindra verkliga symptom som depression och ångest. Det finns inga skäl att inte göra musik tillgängligt för så många människor som möjligt på vårdboenden.”
Efter att ha ägnat många år åt att studera musikaliskt minne i laboratoriet började Williamson samarbeta med välgörenhetsorganisationen Lost Chord. Den grundades 1999 av Helena Muller för att ge dementa åldringar på vårdboenden tillgång till levande musik.
Marion Jones, vars man har långt framskriden Alzheimers sjukdom, berättar vad det har betytt för dem: ”Kören på Lost Chords minneskafé är en av väldigt få saker som får honom att le.”
Enligt den brittiska organisationen Alzheimer’s Society är musikevenemang livlinor: ” De drabbade och deras anhöriga kan vara ett par igen, och inte bara en dement person och en anhörigvårdare. Fördelarna för personer med demens är omätbara. Att se människor som är tillbakadragna och isolerade komma ur sitt skal och delta i sång och dans är en stark upplevelse.”
DEN BÄSTA UPPFINNINGEN
Det starka grepp som musik kan ha om våra minnen märks kanske tydligast på evenemang som Lost Chords minneskaféer. Även om personer med långt framskriden demens inte kommer ihåg namnen på sina barn minns de orden till sånger från barndomen.
I grund och botten är musik en form av social navigering via ljud. Med tanke på att så många av hjärnans mer primitiva delar aktiveras när vi lyssnar på musik, och att musik kan användas i flera behandlingsformer, kan man undra om hjärnan rentav är uppbyggd för musikalisk aktivitet. ” Det trodde jag tidigare, men ju mer jag lär mig om musik, desto mer övertygad blir jag om att det här inte är nedärvt, utan musiken är något vi har uppfunnit. Jag tror absolut att våra hjärnor är förprogrammerade för att kunna skapa musik, men det är inte musiken som har skapat oss utan vi som har skapat den”, säger Williamson. ” Vi började spela musik för att musiken kunde fylla så många funktioner, till exempel stärka kommunikation, sociala band, samarbete och sexuell attraktion. Nu kan vi inte sluta. Det här är vår bästa uppfinning genom tiderna.”