BBC Vetenskapens vag till lyckan
Psykedelisk läkning
Minst fyra procent av den vuxna befolkningen beräknas uppfylla kriterierna för depression. För vissa, som engelsmannen Kirk Rutter, fortsätter symptomen trots behandling. Kan psilocybin – det narkotikaklassade ämnet i psykedeliska svampar – bota depressio
Kirk kom aldrig över sorgen efter sin mammas död. När hon gick bort 2011 efter en längre tids sjukdom sysselsatte sig den 47-åriga it-specialisten med uppgifterna kring begravningen och all den administrationen som krävs efter ett dödsfall. Men medan hans bror och pappa lyckades samla sig och gå vidare, hade Kirk svårt att acceptera förlusten.
”Efter begravningen fanns det ingenting mer att ordna och fixa, och jag befann mig plötsligt i ett tomrum som bara fortsatte tills det blev helt övermäktigt”, säger han. ”Efter sex månader pratade jag fortfarande om hennes död, och jag undrade om jag inte borde ha kommit över det. Borde jag ha gått vidare? Borde jag ha mått bättre? Istället mådde jag bara sämre och sämre tills jag var konstant ledsen.”
Med tiden föll Kirk ner i en djup depression som färgade hela hans tillvaro. Han sökte hjälp och gick i terapi en gång i veckan i ett år. Det fungerade inte. Hans husläkare skrev ut olika antidepressiva, men de fungerade inte heller.
”Medicinen gjorde mig bara till en zombie”, säger han. ”Och även om jag pratade om allting annat i mitt liv med terapeuten så kunde jag inte prata om sorgen.”
Tusentals människor får diagnosen depression varje år, och siffrorna ökar. Antidepressiva läkemedel är en vanlig behandling, men studier pekar på att drygt hälften av alla patienter inte svarar på det första läkemedlet de får. En betydande andel hittar ingenting som fungerar för dem, och går igenom upprepade cykler med behandling och återfall.
I jakten på en fungerande behandling har forskare vid Imperial College London försökt ta reda på om sinnespåverkande hallucinogena droger som psilocybin (den aktiva substansen i psykedeliska svampar) kan användas för att behandla psykiatriska tillstånd. En forskargrupp
under ledning av Robin Carhart-harris har genomfört kliniska försök där de testat effekterna av psilocybin på en liten grupp personer med depressioner som inte gått att behandla. Sådana som Kirk.
ETT PSYKEDELISKT SPA
”Vi hade tittat på effekterna av psilocybin med hjälp av hjärnskanning och sett tecken på att ämnet kunde fungera antidepressivt”, säger CarhartHarris. ” Vi visste också att psykedeliska droger kan ge en tillfällig egoupplösning, vilket öppnar för känslomässiga, personliga, filosofiska och existentiella insikter.”
Sporrad av en tidigare studie som visade att människor som tagit psilocybin uppgav en långsiktig förbättring av sitt psykiska mående och ett försök som visade att ämnet var effektivt mot oro och depression hos patienter med obotlig cancer, utarbetade Carhart-harris en plan för att testa om det även kunde användas för att lindra svårbehandlad depression.
Forskarna fick finansiering från Medical Research Council 2012, men projektet fördröjdes på grund av etiska och byråkratiska krav och svårigheterna med att få tag på psilocybin med kontrollerad kvalitet. Efter tre motiga år kunde Carhart-harris till sist börja värva patienter till sitt okonventionella kliniska försök. Kirk var en av dem han hittade.
”Jag var öppen för något som kanske hade större potential att läka istället för att bara döva känslorna på kemisk väg”, säger Kirk.
Efter en inledande telefonintervju bjöds han in till Imperial Colleges kliniska forskningsanläggning i London för ett längre samtal och ett omfattande frågeformulär. Sen följde ett informationsmöte där Kirk fick bekanta sig med miljön där han skulle få drogen. Han fick lära sig en grundningsteknik för att dämpa ångest och behålla verklighetsförankringen. Sedan försågs han med ögonbindel och hörlurar som spelade ett urval av allt från ambient och tribal till opera, varvat med korta perioder av tystnad.
”Jag kom in i ett sjukhusrum som var inrett som ett psykedeliskt spa!” skrattar han. ”Där fanns artificiella stearinljus, plädar och aromaterapimaskiner – det var väldigt avkopplande. Så när jag skulle ta den första dosen psilocybin kände jag mig lugn och trygg eftersom jag hade sett rummet och hört musiken. Jag hade varit där och tyckte om miljön.”
KLINISK TRIPP
Forskarna lät 19 frivilliga ta två doser psilocybin – 10 mg respektive 25 mg – med en veckas mellanrum. Undersök ningar med en magnet kamera gjordes före och efter båda till fällena. Den första dosen var ganska låg så att deltagarna fick en chans att vänja sig vid känslan, men den andra hade större hallucinogen effekt.
”Det är en rejäl tripp och förmodligen mer än vad folk som använder psykedeliska svampar normalt skulle ta”, säger Carhart-harris. ”Men det är den dos som krävs för att uppnå egoupplösning, den känsla av enhet som sägs vara central för den mystik människor beskriver att de upplevt med hjälp av psykedeliska droger. Det är verkligen en resa, men det hela görs under kontrollerade former i en klinisk forskningsmiljö med psykiatrer, vacker musik, dämpad belysning, fin inredning och sjukvårdspersonal som kan rycka in i en akutsituation.”
För Kirks del gav den högre dosen en omstörtande effekt.
” När jag tagit den högre dosen började jag se konstig skrift på sanskrit och sen blev det väldigt stökigt och mer psykedeliskt”, säger han. ” Musiken hade stor betydelse för upp - levelsen – den var som en flod som visade vägen genom landskapet. Jag minns ett operastycke som kändes om jag lyftes upp och allt sköljde över mig, och som sen förde mig till en plats
”Jag var öppen för något som kanske hade större potential att läka istället för att bara döva känslorna på kemisk väg.”
där all sorg vällde fram. Min ögonbindel blev så våt att jag måste vrida ur den eftersom jag hade släppt fram så mycket förtvivlan.”
Genom att den känslomässiga blockeringen hävdes kunde Kirk till sist ta itu med de känslor han hade begravt sedan mammans död.
” Direkt efteråt kände jag mig väldigt avslappnad och liksom bortkopplad, och jag sov väldigt gott den natten”, säger han. ” Jag kunde börja bearbeta det som hänt och ta itu med sorgen. Känslan av förlust kommer jag alltid att bära med mig, men jag är inte förkrossad längre. Jag har också slutat dra mig undan på jobbet och socialt. En vecka efter behandlingen var jag ute och handlade med en kompis och kände mig plötsligt upprymd. Jag insåg att det var den optimism jag varit utan så länge, och det kändes verkligen bra.”
Resultatet av försöket var imponerande. Psilocybinet gav inga betydande biverkningar bortsett från lätt illamående och huvudvärk hos vissa, och det ledde inte till några obehagliga flashbacks. Framför allt verkade det fungera. Symptomen på depression minskade hos samtliga deltagare. Störst blev förbättringen hos dem som haft de mest kraftfulla psykedeliska upplevelserna. Effekten har också visat sig bestå över tid. Två år senare mår Kirk fortfarande bra och har inte börjat ta antidepressiva igen.
Carhart-harris såg också skillnader vid hjärnskanningen före och efter behandlingen. Vissa nät i hjärnan verkade brytas ner av psilocybinet och återbildas strax därpå. Det gällde inte minst det så kallade default mode-nätverket i hjärnan, som är viktigt för vår inre värld och självuppfattning (se ruta till vänster). Han såg också ökad aktivitet i amygdala, ett område i hjärnan som är inblandat i känslomässig respons – en upptäckt som gick stick i stäv med den
”Min ögonbindel blev så våt att jag måste vrida ur den eftersom jag hade släppt fram så mycket förtvivlan.”
känslomässiga utjämning som många upplever när de behandlas med vanliga antidepressiva läkemedel.
” Default mode-nätverket är överaktivt hos deprimerade och är svårt att stänga av, så de fastnar i tankar som de inte kan bli fria från. Under en intensiv psykedelisk upplevelse sätts autoläget ur spel och löses upp”, säger han, och pekar på att de deltagare vars autolägen förändrades mest också var de som fick bäst behandlingsresultat.
”Med psilocybin tar man ett system som av någon anledning är dysfunktionellt, skakar om det, smälter ner det och låter det omformateras, kanske med en struktur som på något sätt är friskare. Man förlorar en del av sin identitetskänsla, men istället får man känslan av att vara ett med naturen, andra människor och universum”, säger Carhart-harris.
INGET FÖR SJÄLVMEDICINERING
Även om resultaten av försöket är lovande, varnar Carhart-harris för att använda psykedeliska droger utan medicinsk övervakning. Dels är psilocybin och magiska svampar narkotikaklassade. Både försäljning, innehav och bruk är straffbart. Dels finns också betydande psykologiska risker.
”Psykedeliska droger ger en känslighet och sårbarhet som gör psyket lika plastiskt som hos ett barn”, förklarar han. ”Det gör att den som tagit drogen blir mer mottaglig än vanligt för intryck och känslor. Därför är det viktigt att det finns omsorg och skydd. Om förutsättningarna inte är de rätta kan upplevelsen bli dålig och det finns risk för att personen tar skada.”
Under 2018 ska Carhart-harris börja rekrytera upp till 50 deltagare till ett nytt försök, där han ska jämföra effekten av en enda dos psilocybin med en sexveckorsbehandling med substansen escitalopram som finns i flera antidepressiva läkemedel. Han tror också att behandling med psilocybin skulle kunna hjälpa människor med flera andra psykologiska besvär som kännetecknas av repetitiva tankar, till exempel ångest, ätstörningar, tvångssyndrom, kronisk värk och posttraumatiskt stressyndrom. Han vill också ta reda på om ämnet kan förhindra depressioner från att förvärras till den sorts djupa förtvivlan som Kirk hamnade i.
”Förskrivningen av antidepressiva ökar för varje år, men många vill inte ta dem. Ofta är det av goda skäl och då bör vi inte neka dem tillgång till behandling med psilocybin”, säger han.
Trots psilocybinets potential är både finansiärer och beslutsfattare tveksamma, mycket på grund av den oetiska och okontrollerade forskning som bedrivits tidigare. På grund av svårigheterna med att beviljas forskningsmedel finansierar Carhart-harris sitt arbete med hjälp av privata givare. Det nystartade brittiska företaget Compass Pathways försöker också hitta medel för att genomföra ett storskaligt kliniskt försök med psliocybin i Europa.
Även om Carhart-harris är positiv till psykedeliska drogers potential är han medveten om att forskningen måste vila på en solid grund och att mycket arbete återstår.
Kat Arney är programledare för Bbc-serien 5 live Science. Hennes senaste bok är How to code a human.