Hol­ländsk trio Vi kör Vol­vo 66, Vol­vo 343 och Vol­vo 480.

Tri­on Vol­vo 66, Vol­vo 343 och Vol­vo 480 har in­te gått till histo­ri­en som de mest äls­ka­de Volvo­mo­del­ler­na. Men den holländska troj­kan er­bju­der ett svenskt in­dustri­arv som i de fles­ta fall går att kö­pa för ett över­kom­ligt pris.

Bil - - INNEHÅLL - TEXT: HANS HEDBERG FOTO: GLENN LINDBERG

Det var ett an­nat Sve­ri­ge som gäll­de. I bör­jan av 1970-ta­let var det fort­fa­ran­de ri­va­li­tet på släkt­träf­far om bak- och fram­hjuls­drift, Vol­vo el­ler Saab. Om man nu in­te ha­de bli­vit stå­en­de i nå­gon vän­tans kö till ben­sin­mac­ken på vägen, i ol­jekri­sens namn in­för­des kort­va­rig ran­so­ne­ring. Bå­de Vol­vo 140 och Saab 99 var för­hål­lan­de­vis sto­ra bilar. Saab kom nå­gorlun­da lind­rigt un­dan med sin ef­ter krigs­kon­struk­tion 96, men” di svens­ke” var av hävd stor­sörp­la­re. Och vär­re skul­le det bli med bå­de Tur­bo och V6. Tren­den pe­ka­de i mot­satt rikt­ning mot ener­gi­ef­fek­ti­va­re bilar, nå­got som ald­rig ta­gits på all­var i va­re sig Gö­te­borg el­ler Troll­hät­tan. Tors­lan­da­fol­ket scou­ta­de för vis­sa lös­ning­ar men i slu­tet av 1972 tog Pe­hr G Gyl­len­ham­mar & Co be­slut att kö­pa in sig i små­bils­till­ver­ka­ren Daf. Så bör­jar vår histo­ria den­na gång.

De ti­di­ga holländska Vol­vo­byg­ge­na, 66, 300- och 400-se­ri­en, bör­jar bli till åren kom­na men är än­då in­te någ­ra klassiska vag­nar som loc­kar sam­lar­na. An­led­ning­en är an­tag­li­gen den att bi­lar­na ald­rig äls­ka­des som nya, det var li­te av knäc­ke­bröd och lätt­mar­ga­rin – ett mås­te om hung­ern sät­ter in. Men det finns en man som ta­git des­sa snart bort­ros­ta­de och ut­skro­ta­de Vol­vo­bi­lar till sin livs­gär­ning. Hå­kan Ged­da har se­dan 18-års­ål­dern kört Vol­vo bygg­da i Hol­land, det tac­kar vi för!

Kort­li­vad spe­ci­al­se­rie

På gårds­pla­nen ut­an­för sitt hem har Hå­kan en del av si­na bilar, ny­för­vär­vet är en sen­byggd 360 GLT, ni vet den med mas­sor av matt­svar­ta de­tal­jer och re­jäl ank­stjärt till bak­spoi­ler. Li­te för ny för oss den­na gång, i stäl­let rul­lar Hå­kan fram en här­lig pä­ron­ so­de­grön 343 DL ur den kor­ta spe­ci­al­se­ri­en på 2 000 bilar mo­dellår 1979 som al­la var re­jält ex­tra­ut­rus­ta­de för sin tid. Till och med över­teck­nad har ägt en blå ur sam­ma se­rie i mi­na ung­dom­sår.

Lägg där­till en ljus­bei­ge Vol­vo 66 DL -77 med kom­bi­ka­ross samt top­ping­en 480 Tur­bo -92 ur Ged­da-sam­ling­ar­na så är tul­pan­bu­ket­ten kom­plett.

När­ma­re en svensk Tra­bant är svårt att kom­ma. So­ci­al­re­a­lism, folk­hem­met och al­la-för-en-tan­kar­na är stän­digt när­va­ran­de när man kör Vol­vo 66 som ing­et an­nat vill än par­ke­ras ano­nymt på en par­ke­ring i ett mil­jon­pro­grams om­rå­de. Där smäl­ter den in bäst, stic­ker ut minst.

Nu i sitt mest bei­ga ut­fö­ran­de stolt­se­ran­de på nord­hal­länds­ka vägar kring gôrsnob­bi­ga Särö sö­der om Gö­te­borg är kon­tras­ten bjärt. Det gör prov­kör­ning­en ba­ra till det bätt­re.

Va­ri­o­ma­tics-väx­elspak­klum­pen stic­ker upp i sin skå­ra som mest lik­nar ryg­gen på en sträv­hå­rig tax, spak­lä­ge­na är in­te opre­ci­sa el­ler dif­fu­sa ut­an helt ut­an de­fi­ni­tion. När jag får väx­el­lä­ge po­äng­te­ras det­ta av Ged­da som ser att mitt an­le­te ski­ner upp när bi­len tar sats –i rätt rikt­ning. Väx­ellåds­tek­ni­ken möj­lig­gör kör­ning li­ka snabbt bak­åt som fram­åt men jag nö­jer mig med att kö­ra dit nä­san pe­kar. Om­gör­ning­en från Daf 66 till Vol­vo 66 är en­kel att av­slö­ja. En polstrad ratt och stop­pad list längs in­stru­ment­brä­dan ska sig­na­le­ra krock­sä­ker­het till­sam­mans med de svar­ta stöt­fång­ar­na – det är i prin­cip all Vol­vo­fi­e­ring. Plus snedrib­ban i den små­ru­ti­ga front­gril­len och nya em­blem för­stås.

Förr i ti­den upp­togs i prin­cip all­tid ett upp­slag el­ler mer i Vol­vobro­schy­ren av krock­zo­ner, sä­ker­hets­ut­rust-

De ti­di­ga holländska Vol­vo­byg­ge­na – 66, 300- och 400-se­ri­en – var li­te av knäc­ke­bröd och lätt­mar­ga­rin, ett mås­te om hung­ern sät­ter in.

nings­lis­tor och lik­nan­de till­tag. Vol­vo 66 sål­de mer på snål­het och för­nuft. Vis­ser­li­gen de­lar in­stru­ment och reg­lage släkt­skap med sam­ti­da 240-mo­del­len men kör­mäs­sigt sak­nas al­la lik­he­ter mel­lan lil­le­bror och ­sto­re­bror. Här är det i stäl­let Fiat 128 el­ler just den där Tra­bant 601 som gör sig påmin­da.

Ka­ross­lin­jer­na är in­te alls oäv­na ut­an näp­na och an­tag­li­gen mest be­spot­ta­de för Dafs i öv­rigt viss­na kva­li­tets­stäm­pel. Des­sa lin­jer är sig­ne­ra­de Gio­van­ni Miche­lot­ti, ita­li­e­na­ren som form­gi­vit fle­ra Fer­ra­ri un­der 1950-ta­let, Tri­umph Spit­fi­re och GT6 men även BMW 02-se­ri­en, för att ba­ra näm­na någ­ra stor­verk. Vol­vo 66 har allt­så en bra de­signstam­tav­la. Mot al­la odds.

In­tern­nam­net 77 slo­pa­des

Med Vol­vo 343 vil­le man sur­fa på vå­gen av kom­pak­ta halv­kom­bis som sväm­ma­de över den eu­ro­pe­is­ka bil­mark­na­den i mit­ten av 1970-ta­let. Ny­kom­ling­en Volks­wa­gen Golf ska­pa­de en ny stan­dard men bilar som Re­nault 14, Ci­troën GS och Alfa Romeo Al­fa­sud var al­la mo­der­na ska­pel­ser av sin tid. Där lan­da­de 343 som en mog­na­re arv­ta­ga­re till Vol­vo 66 men med helt and­ra kon­kur­rensme­del. Vol­vo Per­son­vag­nar ha­de egent­li­gen väl­digt li­te att gö­ra med mo­del­len till en bör­jan.

Pre­cis som med 66-mo­del­len var 343 ur­sprung­li­gen ut­veck­lad som en Daf, det in­ter­na mo­dell­nam­net 77 slo­pa­des raskt och sif­fer­kom­bi­na­tio­nen 343 ba­na­de väg för en helt ny 300-se­rie. Lin­je­spe­let var en­kelt och av­ska­lat, sak­na­de det mesta av 240-mo­dell­se­ri­ens klum­pig­het men även den­sam­mas tyd­lig­het. Även här väg­de de­signstu­dio Miche­lot­tis ord och pen­na tyngst.

Halv­kom­bi­kon­cep­tet låg rätt i ti­den men bak­dör­rar kom in­te för­rän som mo­dellår 1980 när 345 pre­sen­te­ra­des.

Se­dan rul­la­de det på, ­gö­te­borgs­tek­ni­ker­na fick mer in­fly­tan­de i holländska Born, mo­del­len fick med ti­den en Sköv­de­till­ver­kad B19/b200-mo­tor, den lyx­i­ga­re 360-se­ri­en kom, li­kaså fyr­dör­rars se­dan­ka­ross.

Först 1991 la­des 300-se­ri­en ned ef­ter att ha pa­ral­lell­till­ver­kats med 400-se­ri­en som ett låg­pri­sat in­stegs­al­ter­na­tiv. Lik­som Vol­vo 66 sål­de 300-se­ri­en bäst ne­re på kon­ti­nen­ten.

Hå­kan Ged­das fint grö­na 343 DL har ma­nu­ell väx­ellå­da vil­ket gör kör­ning­en be­tyd­ligt mind­re an­strängd än med Cvt-lå­da. Den fyr­väx­la­de lå­dan skul­le dock må bra av en över­väx­el i lands­vägs­fart men län­ka­get till lå­dan, som sit­ter sam­man i ba­kax­el­klum­pen, är än­då pre­cist och ex­akt.

Sto­ra gla­sy­tor och hög sitt­po­si­tion där rat­ten näs­tan lan­dar i knä­et gör gott för runtom­sik­ten. Till­sam­mans med en vänd­di­a­me­ter på sma­la 9,2 me­ter är

Vol­vo 343 en verk­lig kung i trång stads­tra­fik.

Vol­vo 480 är nå­got helt an­nat än 66 och 343. Sär­skilt Ged­das fi­na Tur­bo­mo­dell tar sju­milak­liv bort från si­na bak­hjuls­driv­na sys­kon. 480-mo­del­len var start­skot­tet för en mo­der­na­re syn på bil­mo­del­ler från Vol­vo. Fram till lan­se­ring­en hös­ten 1985 ha­de Vol­vo va­rit sy­no­nymt med bak­hjuls­drift och stel ba­kax­el. Runt hör­net vän­ta­de de­lad ba­kax­el i den stör­re 760-mo­del­len och fram­hjuls­drift i 850-mo­del­len. Just den se­na­re ingick i ett stör­re pro­jekt om ”det nya Vol­vo” till­sam­mans med 400-se­ri­en – pro­jekt­namn Ga­laxy/g13.

Vå­gad för sin tid

Att Vol­vo val­de att lan­se­ra många av de nya idéer­na i en hol­ländsk­byggd sport­bils­ka­ross kan när­mast ses som ett miss­tag i ar­be­tet.

De sportiga lin­jer­na var fram­tag­na av ett li­tet de­sign­team, mesta­dels kon­sul­tan­de eng­els­män, i den kom­pak­ta de­signstu­di­on i Born. För sin tid var 480 ES myc­ket vå­gad, sär­skilt från det då kon­ser­va­ti­va Vol­vo Per­son­vag­nar. Bi­len an­ses i dag som nå­got av en de­sign­klas­si­ker.

Tur­bo­till­skot­tet är mått­li­ga el­va häst­kraf­ter jäm­fört med den van­li­ga 1,7- li­ters in­sprut­nings­mo­tors om köp­te sin från Re­nault. Se­na­re fick 480 ES en nå­got kraft­ful­la­re två­li­tersmo­tor, men Tur­bo be­höll sin frans­ka mo­tor. Det som sär­skilt märks är ett ökat vrid­mo­ment och en re­jäl dos av tur­bo­för­dröj­ning. Swoosch, så skju­ter den grå pi­len fart. Tryck­mä­ta­ren iden över­lad­da­de (!) in­stru­men­te­ring­en åker­jo-jo mest he­la ti­den, själv fingras det på en här­lig färd­da­tor som skic­kar in­for­ma­tion om fram­far­tens för­bruk­ning, räck­vidd, klock­slag, tem­pe­ra­tur och så vi­da­re. Bra att ha koll på lä­get lik­som.

De förs­ta års­mo­del­ler­na av 480-mo­del­len led lik­som 66 och 343 hårt av sto­ra kvail­tets­pro­blem, åt­gärds­pro­gram­met var di­gert och kost­samt, nå­got som var eko­no­miskt bak­slag för pro­jekt G13 (Vol­vo 480). Med åren fick Vol­vo Car BV ord­ning på pro­ble­men men visst kör man även den ak­tu­el­la prov­vag­nen 480 Tur­bo mo­dellår 1992 med ex­tra var­sam­ma hän­der och föt­ter. Re­serv­de­lar är är det ont om el­ler sak­nas helt, en av an­led­ning­ar­na till Ged­das sto­ra sam­ling. Vis­sa bilar köps helt en­kelt som re­serv­dels­do­na­to­rer. En verk­lig kul­tur­gär­ning.

Ha­be­gä­ret ef­ter 480-mo­del­ler­na bör­jar så smått ta fart men än är det långt kvar till vad fö­re­bil­den 1800 ES be­ting­ar i kult- och pris­ni­vå. Upp­ho­vet till di­ver­se upp­kom­man­de fel brom­sar ock­så många fans från att kö­pa. Men ut­bu­det hål­ler på att smal­na av i takt med ut­skrot­ning, bå­de på i Sve­ri­ge som ut­om­lands. Nå­got som verk­li­gen 343 och fram­för allt 66 re­dan har drab­bats av. För snål­peng­ar kan man helt en­kelt kö­pa ett svenskt kul­tur­arv som sträc­ker sig ut­an­för ri­kets grän­ser. Törs du?

En kom­pakt halv­kom­bi var rätt i ti­den i slu­tet av sjut­ti­o­ta­let.

Ing­et un­der av skön­het, men en ro­lig syn i tra­fi­ken

En säll­synt svensk-hol­ländsk trio på rull i Hal­land. De ly­ser även med sin från­va­ro på Bloc­ket.

In­red­ning­en var 1992 av den mer fu­tu­ris­tis­ka sor­ten.

Re­nault­mo­torn le­ve­re­ra­de 120 häst­kraf­ter i tur­bo­ver­sio­nen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.