Vad är Bitcoin och kryptovalutor?

Kän­ner du dig osä­ker på vad Bitcoin egent­li­gen är och hur kryptovalutor fun­ge­rar? Här är allt du be­hö­ver ve­ta.

Bitcoin och andra digitala valutor - - Sidan 1 -

Vi an­vän­der oss av val-ut­or var­je dag, och på ytan lik­nar Bitcoin och and­ra kryptovalutor de van­li­ga va­lu­tor­na. De har en en­het, till ex­em­pel 1 bitcoin, men de kan ock­så an­vän­das och kö­pas i de­lar av en­he­ten. Pre­cis som med tra­di­tio­nel­la va­lu­tor kan du by­ta kryptovalutor mot va­ror och tjäns­ter hos åter­för­säl­ja­re som ac­cep­te­rar dem. På des­sa vis är kryptovalutor helt li­ka van­li­ga va­lu­tor, men de har även fle­ra av­gö­ran­de olik­he­ter som sär­skil­jer dem.

Den förs­ta kryp­to­va­lu­tan, Bitcoin, ska­pa­des 2009 av en grupp el­ler en per­son kal­lad Sa­tos­hi Na­ka­mo­to – vi vet helt en­kelt in­te mer än så, men för en­kel­he­tens skull kom­mer vi kal­la Sa­tos­hi för ”han”.

Bitcoin var Sa­tos­his dröm­pro­jekt när det gäll­de att ska­pa en de­cent­ra­li­se­rad di­gi­tal va­lu­ta där ett an­vän­dar­nät­verk han­te­ra­de bå­de ska­pan­det av va­lu­tan och trans­ak­tio­ner­na. Sa­tos­hi vil­le se en va­lu­ta som ut­an cen­tral ad­mi­nist­ra­tion stod bort­om stat­lig på­ver­kan.

Vi vet dessvär­re in­te mer om Sa­tos­his syf­ten ef­tersom han ald­rig gett sig till­kän­na. Men vi vet att han tek­niskt sett är en av värl­dens ri­kas­te män: när Bitcoin upp­nåd­de 20 000 dol­lar var Sa­tos­his upp­skat­ta­de net­to­vär­de 19,4 mil­jar­der dol­lar, vär­det på de 980 000 mynt man tror att han äger. De här med­len har in­te rörts på fle­ra år.

Men vad är det som skil­jer Bitcoin och and­ra kryptovalutor från van­li­ga va­lu­tor?

Ing­en stat­lig in­bland­ning

Den störs­ta skill­na­den är att kryptovalutor (för när­va­ran­de) in­te ut­fär­das av en stat. I stäl­let till­ver­kas och han­te­ras de av in­di­vi­der där sto­ra of­fent­li­ga nät­verk (till störs­ta de­len) kon­trol­le­rar va­lu­tan.

Det är av­sak­na­den av cen­tral styr­ning som är bå­de kryp­to­va­lu­tor­nas störs­ta för­del och den främs­ta or­sa­ken till pri­sets vo­la­ti­li­tet. Tra­di­tio­nel­la va­lu­tor är för­vå­nans­värt sta­bi­la. Re­ge­ring­ar ut­fär­dar eko­no­mis­ka rikt­lin­jer för att för­säk­ra sig om att de­ras va­lu­ta står stark, en kon­ven­tio­nell va­lu­ta som fluk­tu­e­rar myc­ket i vär­de ty­der van­ligt­vis på att sta­ten som ut­fär­dar den har eko­no­mis­ka pro­blem.

Inga ban­ker

Pre­cis som det in­te finns nå­gon stat­lig styr­ning av kryptovalutor finns det hel­ler inga tra­di­tio­nel­la ban­ker som han­te­rar peng­ar­na och trans­ak­tio­ner­na. Tra­di­tio­nel­la fi­nansin­sti­tut har ing­en del i hur de kryptovalutor som nu finns fun­ge­rar.

Det här har bå­de för- och nack­de­lar, be­ro­en­de på hur man ser på det. Till att bör­ja med in­ne­bär från­va­ron av ban­ker att det in­te finns någ­ra cen­tra­la or­ga­ni­sa­tio­ner som tjä­nar på di­na peng­ar. Det finns hel­ler inga tra­di­tio­nel­la av­gif­ter för­knip­pa­de med över­fö­ring­ar, sär­skilt in­te över lands­grän­ser.

Nack­de­len är att ban­ker står un­der kon­troll och er­bju­der ett visst skydd av di­na peng­ar. I Sve­ri­ge skyd­das in­sätt­ning­ar på upp till 950 000 kro­nor i många fall av den stat­li­ga in­sätt­nings­ga­ran­tin. Om din bank går i kon­kurs, om ban­ken drab­bas av ett stör­re fel el­ler blir be­stul­na på al­la si­na peng­ar får du upp till 950 000 kro­nor till­ba­ka ut­an mot­pre­sta­tion. Med kryptovalutor finns det inga ga­ran­ti­er och om nå­got hän­der är di­na peng­ar bor­ta och du kan in­te få till­ba­ka dem.

Säk­ra och ospår­ba­ra

Den störs­ta för­de­len med kryptovalutor kom­mer från det säk­ra block­ked­je­nät­ver­ket som de an­vän­der ( se si­dan 10 för mer in­for­ma­tion). Block­ked­jans för­del är att sy­s­te­met an­vän­der en dis­tri­bu­e­rad lig­ga­re (en da­ta­bas), så det in­te finns nå­gon fel­kri­tisk system­del och hac­ka­re skul­le få oer­hört svårt att hac­ka nät­ver­ket och gö­ra för­änd­ring­ar.

Det går hel­ler in­te att gö­ra en re­ver­se­ring: när du väl har mot­ta­git en be­tal­ning (el­ler be­ta­lat för nå­got) går det in­te att änd­ra på trans­ak­tio­nen.

För­u­tom att av­skräc­ka hac­ka­re och på al­la sätt er­bju­da im­mu­ni­tet mot kra­scher och kor­rup­tion er­bju­der kryptovalutor en viss ano­ny­mi­tet. När man tit­tar på en trans­ak­tion går det in­te att se från vem va­lu­tan skic­ka­des och till vem den skic­ka­des. Det finns ing­en da­ta­bas som upp­ly­ser om vem som äger vil­ken plån­bok. Det kan an­ses va­ra po­si­tivt, även om det finns en oro för att kryptovalutor gör det lät­ta­re för kri­mi­nel­la att flyt­ta och tvät­ta peng­ar ( se ru­tan ne­dan).

Gräns­lö­sa över­fö­ring­ar

En av hu­vud­an­led­ning­ar­na till att så många är in­tres­se­ra­de av kryptovalutor är för att de vill flyt­ta peng­ar över lands­grän­ser. Om du för när­va­ran­de till ex­em­pel skul­le vil­ja över­fö­ra peng­ar från ditt bank­kon­to i Sve­ri­ge till ett i USA mås­te du an­vän­da ett in­ter­na­tio­nellt ban­kö­ver­fö­rings­sy­stem. För­u­tom att det är kom­pli­ce­rat är av­gif­ter­na re­la­tivt höga.

Kryptovalutor strun­tar i grän­ser och det går att skic­ka va­lu­ta till vem som helst i värl­den. Det fö­re­kom­mer trans­ak­tions­av­gif­ter, men de bru­kar va­ra läg­re än ban­kav­gif­ter­na.

Ett be­lö­nings­sy­stem

Bitcoin och ma­jo­ri­te­ten av så kal­la­de kryptovalutor an­vän­der ett bryt­nings­sy­stem för att ska­pa ny va­lu­ta. Ma­ski­ner i nät­ver­ket, bry­ta­re, god­kän­ner trans­ak­tio­ner i block­ked­jan. Som be­lö­ning får de ny va­lu­ta ”gra­tis”. På så sätt ges män­ni­skor in­ci­ta­ment för att fort­sät­ta bry­ta och hål­la nät­ver­ket sta­bilt och sä­kert.

Be­grän­sad till­gång

Ma­jo­ri­te­ten av va­lu­tor i in­du­stri­län­der­na är vad som kal­las fi­at­peng­ar. Det in­ne­bär att va­lu­tan in­te bac­kas upp av nå­got av verk­ligt vär­de, till skill­nad från guld­mynt­fo­ten där peng­ar var bund­na till mäng­den guld en stat äg­de. Med fi­at­peng­ar kan sta­ten ska­pa så myc­ket peng­ar de vill, eko­no­mins styr­ka be­vi­sar i slutän­dan va­lu­tans vär­de.

Bitcoin och kryptovalutor är an­norlun­da, ef­tersom de är tänk­ta att ha en be­grän­sad mängd mynt. Det gör att kryptovalutor mer lik­nar guld­ba­se­ra­de va­lu­tor, och att de är en be­grän­sad re­surs för­kla­rar del­vis de­ras enor­ma vär­deök­ning. På många sätt lik­nar kryptovalutor allt­så säll­syn­ta me­tal­ler el­ler ädel­ste­nar som man har för att de ska sti­ga i vär­de el­ler för­enk­la vär­deö­ver­fö­ring­ar, sna­ra­re än att de är tänk­ta att er­sät­ta fi­at­peng­ar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.