Hur fun­ge­rar block­ked­jor?

Block­ked­jor är me­to­den och tek­ni­ken för att ge­nom­fö­ra trans­ak­tio­ner och be­va­ra en va­lu­tas sta­bi­li­tet.

Bitcoin och andra digitala valutor - - Sidan 1 -

Block­ked­jor är tek­ni­ken som får kryptovalutor att fun­ge­ra, med in­byggd sä­ker­het som skydd mot be­drä­ge­ri och spår­ba­ra trans­ak­tio­ner. För att för­stå hur kryptovalutor fun­ge­rar är det vik­tigt att ve­ta hur block­ked­jor fun­ge­rar.

För det förs­ta mås­te man för­stå att block­ked­jor­na är nå­got helt an­nat än va­lu­tan. Block­ked­je­tek­nik kan an­vän­das för att över­fö­ra bi­tar av all slags da­ta, men för när­va­ran­de är dess pri­mä­ra an­vänd­nings­om­rå­de va­lu­tor.

Vad är för­de­lar­na med block­ked­jor?

En block­ked­ja är en dis­tri­bu­e­rad lig­ga­re (da­ta­bas) som an­vän­der ett an­vän­dar­nät­verk av no­der, bry­ta­re på kryp­to­va­lu­te­språk. I ett block­ked­je­nät­verk bär var­je nod på en ko­pia av lig­ga­ren och det finns ing­en cen­tral el­ler pri­mär ver­sion av da­ta­ba­sen. På så sätt finns det ing­en fel­kri­tisk system­del, och om fle­ra bry­ta­re läm­nar nät­ver­ket på­ver­kar det in­te det­ta.

För­u­tom de­ras sta­bi­li­tet togs block­ked­jor fram för att ska­pa en oför­än­der­lig lig­ga­re över trans­ak­tio­ner­na, där det är omöj­ligt (el­ler i al­la fall väl­digt svårt) att ut­fö­ra be­drä­ge­ri­er. Ef­tersom det in­te finns nå­gon cen­tral da­ta­bas är det omöj­ligt att ta kon­troll över nät­ver­ket och änd­ra reg­ler­na.

Jäm­för det med en tra­di­tio­nell eko­no­mi­da­ta­bas, där ett fö­re­tag som läm­nar nät­ver­ket kan sän­ka he­la nät­ver­ket och en hac­ka­re kan gå in och gö­ra för­änd­ring­ar och ska­pa fals­ka bok­fö­rings­pos­ter.

Sam­ar­be­te är nyc­keln

För bitcoin och and­ra kryptovalutor lig­ger nyc­keln till fram­gång i block­ked­jans sam­ar­bets­vil­ja. I det här sy­s­te­met mås­te al­la trans­ak­tio­ner god­kän­nas av en ma­jo­ri­tet av bry­ta­re in­nan de går ige­nom.

Block­ked­jor fun­ge­rar i en för­hål­lan­de­vis en­kel pro­cess, men i sy­s­te­met finns be­räk­nings­svå­rig­he­ter, vil­ket in­ne­bär att det tar tid att god­kän­na trans­ak­tio­ner. För att för­stå var­för det är vik­tigt mås­te vi tit­ta när­ma­re på hur block­ked­jor fun­ge­rar.

I det enk­las­te ut­fö­ran­det skic­kas trans­ak­tio­ner in i en grupp av obe­ar­be­ta­de trans­ak­tio­ner. Från den här grup­pen sät­ter bry­ta­re ihop ett visst an­tal trans­ak­tio­ner i ett nytt block, som in­ne­hål­ler en kryp­to­gra­fisk pe­ka­re till det ti­di­ga­re bloc­ket, en tids­mar­ke­ring och trans­ak­tions­da­ta.

På så sätt bil­das en ked­ja. En för­änd­ring i nå­got av bloc­ken skul­le in­ne­bä­ra att al­la föl­jan­de block mås­te änd­ras, an­nars blir ked­jan ogil­tig och det blir tyd­ligt att den har änd­rats. Det är det­ta som ger block­ked­jan dess ro­bust­het.

Byg­ga trans­ak­tio­ner

Det smar­ta är hur kryp­to­gra­fi an­vänds. Vi ska nu tit­ta när­ma­re på en Bit­co­intrans­ak­tion. I Bit­co­in­nät­ver­ket, och al­la and­ra kryp­to­va­lu­tenät­verk, mås­te bå­de sän­da­ren och mot­ta­ga­ren ha en plån­bok.

Al­la plån­böc­ker an­vän­der kryp­te­ring med öp­pen nyckel. Med i det här sy­s­te­met har en plån­bok­sä­ga­re bå­de en öp­pen nyckel, som är de­lad, och en privat nyckel. Allt som kryp­te­ras med den pri­va­ta nyc­keln kan av­kryp­te­ras ba­ra med den öpp­na nyc­keln och vice ver­sa.

När en trans­ak­tion ska­pas anger av­sän­da­ren den sum­ma den vill över­fö­ra, den mot­tag-an­de plån­bo­kens adress (mot­ta­ga­rens öpp­na nyckel) och sig­ne­rar trans­ak­tio­nen med sin pri­va­ta nyckel. Ef­tersom sig­ne­ring­en ba­ra kan av­kryp­te­ras med den öpp­na nyc­keln, och den pri­va­ta nyc­keln in­te är de­lad,

ga­ran­te­rar det att ba­ra plån­bo­kens äga­re kan ut­fö­ra trans­ak­tio­nen. Det är helt omöj­ligt för nå­gon att gö­ra en falsk över­fö­ring.

Al­la trans­ak­tio­ner sänds ut i he­la nät­ver­ket, där de med en gil­tig sig­na­tur pla­ce­ras i en pool. Från den poo­len, och i val­fri ord­ning, ploc­kar bry­ta­re upp trans­ak­tio­ner­na. Först mås­te de kon­trol­le­ra om det finns till­gäng­li­ga me­del.

Ef­tersom nät­ver­ket in­te lag­rar sal­don kon­trol­le­ras till­gäng­li­ga me­del mot lig­ga­ren, där al­la trans­ak­tio­ner som någonsin gjorts finns. De an­vän­der av­sän­da­rens öpp­na nyckel och häm­tar al­la gjor­da trans­ak­tio­ner för att ska­pa ett sal­do för den plån­bo­ken. Om det finns till­gäng­li­ga me­del va­li­de­ras trans­ak­tio­nen för att sam­las i block.

Block­ska­pan­det är det klu­ri­ga i det he­la. Block­ked­jor krä­ver att ett visst an­tal trans­ak­tio­ner sam­las i ett block och att en kryp­to­gra­fisk hash­nings­funk­tion an­vänds för att för­slu­ta all da­ta. Det här är i stort sett ett di­gi­talt da­ta­fin­gerav­tryck som ef­ter­läm­nar en sträng av fast längd. Till ex­em­pel, hashen för ”hej al­li­hop” kan bli 8f316236e35645426084c4­ce830a0a0e. Om ett en­da tec­ken för­änd­ras, änd­ras hashen. Så ”Hej al­li­hop” skul­le kun­na bli 23d8fbb274b8bb0ac­69992522212374b.

När hashen ska­pas krä­ver block­ked­jan att den är ett fin­gerav­tryck av al­la trans­ak­tio­ner, att hashen från bloc­ket fö­re finns, att det finns en tids­mar­ke­ring och en ”non­ce” (en 32-bi­tars da­taan­gi­vel­se som kan stäl­las in av bry­ta­ren). Det här är lätt att gö­ra, men block­ked­jan gör det svå­ra­re ge­nom att krä­va att hashen har ett visst an­tal in­le­dan­de nol­lor (för när­va­ran­de 18 för Bitcoin). För att få rätt an­tal mås­te bry­tar­na sät­ta ihop bloc­ken på oli­ka sätt och prö­va oli­ka non­ce­vär­den tills må­let är nått. Det tar lång tid och krä­ver myc­ket be­räk­nings­kraft.

När en bry­ta­re väl har upp­nått re­sul­ta­tet skic­kas bloc­ket ut till nät­ver­ket för ve­ri­fi­e­ring. Där kon­trol­le­ras trans­ak­tio­ner­na och hashen ve­ri­fie­ras. Det här går re­la­tivt snabbt. När god­kän­nan­de kom­mit från nät­ver­ket läggs det nya bloc­ket till i ked­jan och en upp­da­te­rad da­ta­bas skic­kas runt till al­la no­der; no­der­na be­hål­ler en­dast den se­nas­te ver­sio­nen av lig­ga­ren och ra­de­rar al­la ti­di­ga­re ver­sio­ner.

Var­för så svårt?

Nu und­rar du kanske var­för block­ked­jor­na gör pro­ces­sen så svår? Hu­vud­syf­tet är att be­käm­pa be­drä­ge­ri. Om nå­gon änd­rar en bit da­ta i ett block för­änd­rar det den kryp­to­gra­fis­ka hashen för det bloc­ket och al­la föl­jan­de block. För att ked­jan ska bli gil­tig igen skul­le da­torn be­hö­va åter­ska­pa var­je hash hög­re upp i ked­jan, som väx­er he­la ti­den. Med and­ra ord, det skul­le ta allt­för lång tid att ge­nom­fö­ra och en per­son kan in­te åsi­do­sät­ta he­la ked­jans kol­la­bo­ra­ti­va till­vä­ga­gångs­sätt.

Dess­utom lö­ser det frå­gan om dub­bel­spen­de­ring. Ef­tersom va­lu­tor­na är helt di­gi­ta­la skul­le nå­gon kun­na för­sö­ka an­vän­da sam­ma mynt två gång­er. Om sy­s­te­met var för snabbt skul­le fle­ra trans­ak­tio­ner kun­na gå ige­nom sam­ti­digt.

Ef­tersom block­ked­jor för­svå­rar pro­ces­sen och mås­te ve­ri­fie­ras av nät­ver­ket blir det­ta osan­no­likt. För det förs­ta, ef­tersom trans­ak­tio­ner in­te görs i ord­nings­följd är det tro­ligt att en av dem går ige­nom och att föl­jan­de trans­ak­tio­ner med sam­ma mynt skul­le av­fär­das.

För det and­ra mås­te block­ked­jor ve­ri­fie­ras in­nan trans­ak­tio­nen ge­nom­förs. I det osan­no­li­ka fall att den förs­ta trans­ak­tio­nen och ko­pi­an pro­ces­sas sam­ti­digt, och två nya block ska­pas, läggs ba­ra det block med flest ve­ri­fi­e­ring­ar till i ked­jan. Det and­ra för­kas­tas och trans­ak­tio­nen går till­ba­ka till poo­len. Bedrä­ge­ri­et miss­lyc­kas.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.