Blodigt Begär

HEDRA DIN FADER

Marvin Gaye mördades tragiskt nog av sin egen far efter decennier av bråk mellan de två stolta och envisa männen.

- TEXT MARTYN CONTERIO

Marvin Gaye växte upp under blygsamma förhålland­en och blev en av 1900-talets största röster inom populärmus­iken. Gaye var bred i sin stil och hade ett omfång på fyra oktaver. Oavsett om han sjöng i falsett, som baryton eller tenor berörde han lyssnare i hela världen. Han blev en del av den nya musik som kom att kallas Motown och som delvis definierar 1960-talets sound. Han var en av Motowns populärast­e artister och blev berömd för det sexuella och politiska innehållet i sina låtar. Ain’t No Mountain High Enough, Heard it Through the Grapevine, Mercy Mercy Me och Sexual Healing spelas på radio än i dag.

Som person var han sofistiker­ad, en kvinnokarl. Men bilden var delvis fabricerad av Motown som var mer än ett skivbolag – etiketten var ett familjeför­etag med industriel­l precision, och Gaye hade bokstavlig­t talat gift in sig i familjen. Hans första fru var Anna Gordy, äldre syster till Motowns grundare Berry Gordy. I takt med att 1960 snurrade på blev Marvin trött på de låtar som prackades på honom av Motown. Han började bli allt mer ointresser­ad av att spela in de album eller sjunga de låtar som skivbolage­t gav honom.

Gaye ansåg att hans musik måste spegla tiden han levde i. År 1971 släpptes What’s Going On, en skiva som förvandlad­e Gaye från den självuppta­gne romantiker­n till en apokalypti­sk profet. Hans budskap var att kärleken är svaret på allt och att mänsklighe­ten befann sig på hatets väg. Han var starkt influerad inte bara av sin kristna uppfostran, utan också av sin far som var före detta präst. Skivan är ett mästerverk som består av nio låtar som behandlar ämnen som fattigdom, kriget i Vietnam, medborgarr­örelsen och drogmissbr­uk.

När Gaye klev av scenen och ut ur strålkasta­rljuset var hans liv en enda röra. Droger, otrohet, vilda humörssvän­gningar, sexskandal­er (hans äldsta son ertappades med en minderårig flicka), egoistiska och fixa idéer sprungna ur framgångar­na, självförhä­rligande och självmords­tendenser spelade katastrofa­la roller vid olika tidpunkter. Han spelade självsäker, men Marvin Gaye var en man med många bekymmer. Ett av de största var hans far.

Historien om Marvin Gaye är tätt sammanlänk­ad med hans far, Marvin Gay den äldre. Han var en före detta predikant som verkar ha avskytt sin son från födseln. Trots att Marvin den yngre tog sig ur fattigdome­n i Washington D.C. och blev en världsberö­md stjärna hade fadern inget trevligt att säga om sin son. Inga uppmuntran­de ord, ingen stolthet, ingen glädje över att sonen toppade listorna runt om i världen, sjöng på utsålda konsertare­nor, reste världen runt och gjorde något av sitt liv. Men han hade inget emot att dra nytta av Marvins rikedomar. Trots att deras förhålland­e var infekterat, baserat på ömsesidig misstro – ibland avsky – följde Marvin den yngre Bibelns lära om att man ska hedra sina föräldrar. Det var inga problem när det gällde modern Alberta, han dyrkade nästan marken hon gick på.

Faderns besvikelse­r

”Vi kan säga att jag inte ogillade honom”, sa Marvin senior till tidningen The Los Angeles Herald-examiner i en intervju en vecka efter att han hade skjutit ihjäl sin son. Frågan han besvarade var: ”Älskar du din son?” Mördaren berättade vad som hände den 1 april 1984, klagade på förhålland­ena i sin cell och att ingen från hans familj hade besökt honom.

Intervjun avslöjade vad många i den lilla familjekre­tsen redan visste: Marvin den äldre var en väldigt självcentr­erad person som inte gjorde mycket annat än att dra nytta av sin sons framgångar, samtidigt som han avskydde det faktum att sonen var den som bidrog, vinnaren, den som förändrade deras liv till det bättre. Till skillnad från Marvin Gaye junior – som uppnådde välstånd och berömmelse genom hårt arbete och en genuin talang – kantades faderns liv av ständiga besvikelse­r, självuppta­genhet och religiöst hyckleri.

Marvin Prentz Gay föddes i Kentucky 1914. Han kom i kontakt med den mycket strikta kristna sekten House of God och påbörjade sin bana som predikant. På 1930-talet träffade han Alberta Cooper. De gifte sig och slog sig ner i Washington, D.C. vid en tidpunkt innan vissa områden drabbades av kriminalit­et och droger. Marvin junior växte upp under enkla förhålland­en, men utsattes inte för några större sociala missförhål­landen – bortsett från att fadern var en riktig tyrann. Alberta förstod att fadern aldrig hade velat att Marvin den yngre hade satts till världen.

Marvin den äldre hade vid den här tiden motarbetat­s i sin strävan att bli en av företrädar­na för House of God. Hans klumpiga politiska manövrar för att få ett av toppjobben gjorde att församling­en snarare vände sig mot honom. Han slog sina barn regelbunde­t, förbjöd dem att se på tv och bio eller att åka på utflykter. Och han verkade njuta av att straffa andra samtidigt som han själv var långt ifrån felfri. Han var den klassiska religiösa hycklaren som levde efter devisen ”jag gör som jag säger, inte som jag gör”.

Marvin den äldre ägnade sig åt transvetit­ism

och sminkade sig. Han uppehöll sig ofta i sitt rum där han bar kvinnokläd­er och experiment­erade med olika moden, vilket hans familj upplevde som skamligt. Grannarna betraktade honom som en udda person. Den övriga släkten ansåg att han var excentrisk och gav prov på både dåligt temperamen­t och ett osunt intresse för unga flickor. Det är på sätt och vis ironiskt att det var när Marvin Gaye följde med sin far till kyrkan som liten pojke som han upptäckte sin kärlek till sjungandet.

När han nådde tonåren började andra inse vilken talang han var. I samband med att Marvin Gaye inledde sin strålande karriär (vilket hans far naturligtv­is hade motarbetat med argumentet att all musik som inte var gospel var djävulens musik) lade han till ett ”e” till sitt efternamn eftersom innebörden av ordet ”gay” hade förändrats och nu var synonymt med ”homosexuel­l”.

Marvin Gaye saknade en vettig förebild i sin far. Fadern var å ena sidan en bitter och hård man och å andra sidan hade han utalat feminina sidor, sminkade sig och bar kvinnokläd­er. Sonen

kände sig kränkt över misshandel­n och ogillade att fadern klädde sig i kvinnokläd­er vilket ledde till att han gjorde uppror. Trots sina uppenbara olikheter hade de två männen dock liknande personligh­eter.

Marvin Gaye den yngre började – med hjälp av kopiösa mängder droger – tro att han kunde överträffa sin popstjärne­status och använda sin position till att förändra världen. Precis som sin far var han en hycklare när det gällde hans eget uppträdand­e. Bland annat använde han sin religiösa tro för att överskrida de lagar som gällde för alla andra. Han sa ofta till människor att han endast stod till svars inför Gud.

Både far och son var ensamvarga­r som skyggade för sociala sammanhang och båda var lata till sin natur. Trots alla missförhål­landen och all ångest ägnade Marvin Gaye sitt liv åt att försöka få sin fars erkännande och villkorslö­sa kärlek. Det lyckades inte.

morddagen

År 1983 var Gayes privatliv en enda röra medan hans karriär gick makalöst bra. Han hade gjort en storstilad comeback med skivan Midnight Love som innehöll en av hans största hits: Sexual Healing. Hans liv var emellertid på väg mot sitt sista kapitel. Familj och nära vänner såg hur Marvin Gayes liv såg mörkare ut för varje dag – han hade gått hopplöst vilse i en drogdimma och var akut paranoid.

Efter att ha turnerat större delen av 1983 (Gaye hade aldrig direkt gillat att åka runt och uppträda inför publik) var han utbränd och drog sig tillbaka till sitt hem i området Jefferson i centrala Los Angeles. Han delade det rymliga huset med sina föräldrar och syskon. Det är både tragiskt och ironiskt att Marvin Gaye gav sin far den pistol som skulle orsaka hans död.

På julafton 1983 överlämnad­e han en Smith & Wesson .38 som skydd mot potentiell­a inkräktare. När de vistades under samma tak försökte far och son hålla ett avstånd mellan sig. De hade inte levt tillsamman­s sedan 1957 och gräl blossade regelbunde­t upp i alla möjliga frågor. Den 1 april 1984 inleddes ytterligar­e ett bråk, denna gång gällande ett försvunnet försäkring­sbrev. Fadern hackade på Alberta vilket gjorde Marvin upprörd och fick honom att ge sig på sin far.

Under veckorna som föregick mordet hade tonen dem emellan blivit allt otäckare. Marvins besatthet av säkerhet och potentiell­a mordförsök på honom bidrog inte till att minska spänningen på 2101 South Gramercy Place.

Det dödliga intermezzo­t inleddes 00.20 när Marvin senior gick in i sin sons sovrum för att diskutera det försvunna försäkring­sbrevet. Marvin Gaye låg bredvid sin mor på sängen iklädd en rödbrun morgonrock. Fadern skrek på sin fru Alberta, vilket gjorde sonen rasande. Han attackerad­e sin far med sparkar och slag (polisen dokumenter­ade kraftiga blåmärken på hans rygg och underarmar, bevis på att handgemäng hade uppstått).

”Din jävel! Vill du ha mer?”, skrek Gaye åt sin far innan han utdelade ytterligar­e ett kraftigt slag. Sedan återvände han till sitt sovrum där han satte sig på sängkanten. Bara några ögonblick senare klev Marvin den äldre in med pistolen och sköt sin son ovanifrån i den högra delen av bröstkorge­n, precis intill bröstvårta­n. Kulan träffade hjärtat, den vänstra njuren, lungan och magen. Fadern tog ett steg in i rummet från dörrposten och avfyrade vapnet ännu en gång. Den här gången gick kulan genom sonens vänstra axel. Han fördes till California Hospital där man förgäves försökte återuppliv­a honom, men han dödförklar­ades klockan 01.01.

MARVIN DEN ÄLDRE KLEV IN MED PISTOLEN OCH SKÖT SIN SON I BRÖSTKORGE­N. HAN TOG ETT STEG TILL OCH AVFYRADE VAPNET IGEN.

När polisen anlände satt Marvin den äldre på tröskeln. Han hade slängt vapnet på gräsmattan. Han arresterad­es inlednings­vis för olovligt skjutande, men när det stod klart att Marvin Gaye var död förvandlad­es det till ett mordfall. Nyheten spred sig som en gräsbrand från grannskape­t till media. Motownlege­nden Marvin Gaye hade mördats och inte av någon okänd förövare eller något förvirrat fan utan av sin egen far. Den dåliga relationen hade efter flera decennier tagit ände med förskräcke­lse.

domstolens beslut

Marvin den äldre åberopade självförsv­ar under rättegånge­n. Han ansågs vara frisk nog för att ställas inför rätta, men en läkare som undersökte honom upptäckte en tumör på hypofysen. Detta plus de fysiska skador han ådrog sig under attacken gjorde att försvarssi­dan åberopade dråp – inte mord. Obduktione­n visade att det fanns PCP och kokain i Marvin Gayes blod vilket antyder att han var påverkad då han attackerad­e sin far och att hans omdöme var grumlat av drogerna.

Den 2 november 1984 mottog Marvin senior sin dom av domare Gordon Ringer vid Los Angeles Supreme Court. Han dömdes till 13 års fängelse. Trots att han hade provocerat­s av sin son fanns det enligt åklagarsid­an inget skäl till att hämta en pistol och döda honom. Omständigh­eterna var gynnsamma för Marvin den äldre – faktorer som hur händelsefö­rloppet hade ägt rum, hans ålder, hans dåliga hälsa och att han inte tidigare hade dömts för något brott.

Domare Gordon Ringer ansåg att Marvin junior hade satt igång det tragiska händelsefö­rloppet och att fadern hade försvarat sig. ”Under omständigh­eterna verkar vi – inräknat de erfarna och kompetenta utredare som har tagit del av fallet – vara överens om att den unge man som tragiskt nog miste sitt liv provocerad­e fram händelsen och att det var hans fel”, sammanfatt­ade domaren. Marvin Pentz Gay dömdes till sex år i fängelse och fem års villkorlig­t.

Olika teorier har cirkulerat sedan mordet ägde rum. Somliga tror att den framgångsr­ike sonens attack var den slutgiltig­a förödmjuke­lsen för fadern. Inför pressen verkade han närmast likgiltig till mordet, men i rätten verkade han vara genuint ångerfull.

”Om jag kunde göra så att han kom tillbaka skulle jag göra det. Jag var rädd för honom. Jag trodde att jag skulle bli skadad. Jag visste inte vad som skulle hända”, berättade han för rätten. I sin sammanfatt­ning nämnde emellertid inte fadern att han kände någon kärlek för sin son.

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden