Fo­ku­se­ra på skol­re­sul­ta­ten

SEG­RE­GA­TION. Frå­gans lös­ning krä­ver bå­de skol­po­li­tik och stads­pla­ne­rings­po­li­tik.

Bohusläningen - - Sidan 1 - KARL AF GEIJERSTAM

LE­DA­RE 10 NO­VEM­BER. Ram­neröd är den mest seg­re­ge­ra­de sko­lan i Ud­de­val­la. Det vi­sar en un­der­sök­ning som Are­na Idé har gjort som Bo­hus­lä­ning­en rap­por­te­ra­de om i ons­dags.

Un­der­sök­ning­en har gjort ett in­dex ba­se­rat på an­del låg­ut­bil­da­de/hög­ut­bil­da­de för­äld­rar samt in­ri­kes/ut­ri­kes födda. Att Ram­neröd av­vi­ker kraf­tigt ne­ga­tivt från de öv­ri­ga sko­lor­na i Ud­de­val­la var för­vän­tat, så som in­dex­et är kon­stru­e­rat.

Rek­tor Björn Nils­son för­kla­rar att när­hets­prin­ci­pen för­kla­rar det mesta av un­der­sök­ning­ens re­sul­tat. Det är ett fak­tum som har en lång histo­ria. När Ud­de­val­la ex­pan­de­ra­de fö­re år 1974 var det norrut och ös­terut man kun­de byg­ga. Kommun­grän­sen gick ju väs­ter om ham­nen. De sto­ra mil­jon­pro­gram­s­om­rå­de­na ham­na­de i norr och det blev Ram­neröd som blev hög­sta­di­e­sko­lan där de ele­ver­na skul­le gå.

Nu ett halv­se­kel se­na­re är det som i så många and­ra kom­mu­ner fram­förallt i mil­jon­pro­gram­s­om­rå­de­na som ut­ri­kes födda fa­mil­jer bo­sät­ter sig. Se­gre­ga­tions­pro­ble­men är väl kän­da.

Ud­de­val­la kom­mun har se­dan fle­ra år ett re­surs­för­del­nings­sy­stem som tar hän­syn till det­ta, vil­ket ger mer re­sur­ser till Ram­neröds­sko­lan.

– Vi job­bar ju fram­för allt för att ska­pa en så bra sko­la som möj­ligt, kon­sta­te­rar rek­tor Björn Nils­son.

Han me­nar att det fram­för allt är sko­lans ryk­te som på­ver­kar för­äld­rars skol­val. Där gäl­ler det att ska­pa en po­si­tiv spi­ral och se bakom rykten och be­tygs­sta­tistik. För det är ju så att om ele­ver bör­jar svensk sko­la när man ex­em­pel­vis är 11-12 år gam­la, så kan de ju ald­rig få li­ka bra re­sul­tat i ni­an som de ele­ver som he­la ti­den gått i svensk sko­la. Me­del­re­sul­tat och snittsiff­ror kan in­te be­rät­ta he­la histo­ri­en om en sko­la är bra el­ler då­lig. Det vik­ti­ga är ju att sko­lan all­tid kan få en elev att lä­ra sig så myc­ket som möj­ligt – ef­ter ele­vens för­ut­sätt­ning­ar. Att få en elev som ba­ra gått någ­ra år i svensk sko­la att ”ba­ra” få god­kän­da be­tyg i ni­an, kan ju va­ra en oer­hörd be­drift, bå­de från ele­ver och lä­ra­re.

Där­för är det ock­så bra att Ud­de­val­la styr med lö­ne­sätt­ning­ar och sat­sar på förste­lä­ra­re i sko­lor med stör­re ut­ma­ning­ar. Fo­kus på skol­re­sul­tat och in­te minst en hög skol­när­va­ro är helt nöd­vän­digt. Det gäl­ler li­ka­väl om sko­lan lig­ger i ett vil­la­om­rå­de el­ler mil­jon­pro­gram­s­om­rå­de.

Det är ju de sistnämnda som är en stor del av pro­ble­met med seg­re­ga­tio­nen. I Dan­mark har re­ge­ring­en gjort en bred över­ens­kom­mel­se om att för­änd­ra lan­dets mil­jon­pro­gram­s­om­rå­den (”ghet­to­er­ne”). Ge­nom för­tät­ning­ar, för­sälj­ning­ar, upp­rust­ning­ar och till med riv­ning­ar ska man få bukt med seg­re­ga­tio­nen. Man vill gö­ra de slit­na mil­jon­pro­gram­s­om­rå­de­na till at­trak­ti­va om­rå­den som är in­te­gre­ra­de de­lar av stä­der­na. I Ud­de­val­la har Krist­de­mo­kra­ter­na fört fram så­da­na för­slag, bland fö­re­sla­git en ny om­rå­des­plan för Da­la­berg och Hov­hult. Det är en ut­märkt bör­jan.

Bild: KARL AF GEIJERSTAM

SKA BYG­GAS OM. Ram­neröd­sko­lan har väl kän­da ut­ma­ning­ar.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.