Su­perlung­or gav över­tag åt di­no­sau­ri­er­na

Bohusläningen - - Vetenskap - JO­HAN NILSSON/TT

Li­te sy­re i luf­ten i kom­bi­na­tion med ett par su­perlung­or var, av allt att dö­ma, det som gjor­de att di­no­sau­ri­er­na kun­de be­hål­la världs­her­ra­väl­det i mil­jon­tals år. Allt­me­dan vi, dägg­dju­ren, var döm­da till un­der­kas­tel­se.

Di­no­sau­ri­er­na och dägg­dju­ren, till vil­ka vi män­ni­skor hör, upp­stod un­ge­fär sam­ti­digt. Un­der tri­as­pe­ri­o­den, för cir­ka 235 mil­jo­ner år se­dan.

Men me­dan di­no­sau­ri­er­na kom att do­mi­ne­ra li­vet på jor­den i mil­jon­tals år för­blev vi dägg­djur små, of­ta natt­le­van­de, va­rel­ser. Allt för­änd­ra­des dock när en främ­man­de him­la­kropp bra­ka­de in i jor­den för 66 mil­jo­ner år se­dan. Först därefter bör­ja­de dägg­dju­ren ut­veck­las till vad de är i dag.

MEN VAR­FÖR BLEV det just di­no­sau­ri­er­na som kom att do­mi­ne­ra ti­den dess­förin­nan – och in­te dägg­dju­ren?

Se­dan ti­di­ga­re vet man att luf­tens sy­re­halt var be­tyd­ligt läg­re på di­no­sau­ri­er­nas tid, drygt tio pro­cent jäm­fört med da­gens 21 pro­cent. Vi vet ock­så att fåg­lar­na är di­no­sau­ri­er­nas när­mas­te släk­ting­ar på jor­den i dag.

Det­ta har fått fors­kar­na att spe­ku­le­ra i om sva­ret på gå­tan har med sy­re­upp­tag­nings­för­må­gan att gö­ra.

Till skill­nad från dägg­djur har näm­li­gen fåg­lar ett hy­pe­ref­fek­tivt and­nings­or­gan. I stäl­let för att, som vi, pum­pa luf­ten in och ut ge­nom lung­or­na, är luft­flö­det hos fåg­lar­na en­kel­rik­tat på grund av en rad luft­säc­kar som sit­ter fäs­ta vid lung­or­na. Dess­utom är den re­la­ti­va vo­ly­men runt tre gång­er stör­re. Tack va­re det­ta tar fåg­lar upp myc­ket mer sy­re ur luf­ten än vad vi kan gö­ra. Där­för kan de fly­ga så långa sträc­kor och på så hög höjd ut­an att bli tröt­ta.

MEN NÄR UPP­STOD des­sa ”su­perlung­or”? Först hos fåg­lar­na, el­ler fanns de re­dan hos de­ras släk­ting­ar di­no­sau­ri­er­na? pro­fes­sor

I slu­tet av ok­to­ber pre­sen­te­ra­de ki­ne­sis­ka fors­ka­re ett ex­tremt väl­be­va­rat fos­sil av ar­ten Ar­chae­or­hynchus spat­hu­la. Det var en av de all­ra ti­di­gas­te ar­ter­na in­om den lin­je som gav upp­hov till al­la nu­ti­da fåg­lar – men det har hit­tills va­rit okänt om de­ras lung­or var li­ka högt ut­veck­la­de som hos vå­ra da­gars ör­nar och tras­tar. På det ak­tu­el­la fos­si­let var så­väl fjäd­rar­na som en del av de in­re väv­na­der­na och or­ga­nen – in­klu­si­ve lung­or­na – syn­li­ga.

En­ligt fors­kar­na vi­sar ana­ly­ser­na, som pre­sen­te­ra­des i Pro­cee­dings of the Na­tio­nal Aca­de­my of Sci­ences, att Ar­chae­or­hynchus kun­de fly­ga med li­ka hög sy­resätt­ning av blo­det som nu­ti­da ar­ter. And­nings­or­ga­nen var allt­så fullt ut­veck­lat re­dan hos de ti­di­gas­te fåg­lar­na.

Strax därefter kom näs­ta led­tråd, den­na gång från fors­ka­re vid bland an­nat The Uni­ver­si­ty of Man­ches­ter i Eng­land. Fors­kar­na ha­de an­vänt da­torto­mo­gra­fi för att stu­de­ra det hål­rum som lung­or­na lig­ger i hos 16 oli­ka di­no­sau­ri­e­ar­ter. Des­sa jäm­för­des se­dan med hål­rum­men hos 29 oli­ka få­gel­ar­ter samt fy­ra al­li­ga­to­rer och kro­ko­di­ler. De se­na­re de­lar en ge­men­sam för­fa­der med di­no­sau­ri­er­na.

EN­LIGT FORS­KAR­NA HA­DE di­no­sau­ri­er­nas hål­rum stör­re lik­he­ter med dem hos da­gens fåg­lar, än med dem hos al­li­ga­to­rer och kro­ko­di­ler. Ex­em­pel­vis har le­der­na mel­lan rev­be­nen och rygg­ra­dens ko­tor samt hål­rum­mens ”tak” slå­en­de lik­he­ter med varand­ra, skri­ver de i Royal So­ci­e­ty Open Sci­ence.

Fors­kar­nas slut­sats blir där­för att di­no­sau­ri­er­na an­tag­li­gen ha­de en li­ka bra sy­re­upp­tag­nings­för­må­ga som da­gens fåg­lar.

– And­ra djur­grup­per kanske in­te ha­de li­ka välan­pas­sa­de lung­or för att ut­vin­na sy­re från luf­ten. Den­na enk­la evo­lu­tio­nä­ra skill­nad kan ha gjort det möj­ligt för di­no­sau­ri­er­na att härs­ka över värl­den, sä­ger en fors­kar­na, pro­fes­sor Bill Sel­lers, till New Sci­en­tist.

”And­ra djur­grup­per kanske in­te ha­de li­ka välan­pas­sa­de lung­or för att ut­vin­na sy­re från luf­ten. Den­na enk­la evo­lu­tio­nä­ra skill­nad kan ha gjort det möj­ligt för di­no­sau­ri­er­na att härs­ka över värl­den.”

PÅ SÅ SÄTT, skri­ver fors­kar­na, bor­de vis­sa ar­ter, som Ve­lo­ci­rap­tor, kun­nat ha kom­mit upp i 64 kilo­me­ter i tim­men – den sy­re­fat­ti­ga luf­ten till trots.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden

© PressReader. All rights reserved.