”Vi åker ut om det går att säkra spår”
Polisen åker ut om det finns chans till spårsäkring, säger Peter Svernling, kommunpolis i Uddevalla, och utredningschef Anders Ragnesten. De tillbakavisar kritiken och tycker att företagarna måste tänka mer brottsförebyggande.
Man måste vara mer rädd om grejorna och inte tro ”Hit kommer ingen och stjäl”, menar Anders Ragnesten, apropå företagarkritiken.
– På lunch kanske en hantverkare går in på en restaurang i närheten - och grejorna ligger kvar ute. Man måste låsa när man lämnar saker, säger han.
Som exempel på ett utmärkt brottsförebyggande arbete tar han rondellbygget vid Agnebergsgymnasiet nyligen.
– Där stod en container med maskiner i. När arbetet var slut för dagen låste de containern och ställde en grävmaskin framför. Det var beundransvärt. Hade det bara varit en container med hänglås, hade det räckt med en bultsax för att ta sig in.
Skyddsanordningar som kameror, väktare, larm och bra belysning är viktigt men viktigast är att företag och allmänhet tar sig tid att tänka efter, säger Peter Svernling.
– Tillfället gör tjuven. Tänk efter! Hur fungerar det på min arbetsplats? Var observant! På Kuröd, Björbäck är Fröland är tjuvarna ensamma. Ju längre från centrum ju mer säkerhetsåtgärder behövs.
Här finns mycket stöldbegärlig egendom som borde låsas in, menar de.
– Man kanske har inhägnat med ett nät, det är en baggis för någon med en bultsax, säger Anders Ragnesten.
DE TILLBAKAVISAR KRITIKEN om att polisen inte åker ut på anmälda brott. Förutsättningen är att det går att säkra spår. Har det gått en tid sedan brottet är det extra svårt.
Anmälda bostadsinbrott åker man alltid ut på eftersom det anses som en svår kränkning för privatpersonen.
De instämmer i att klottret har ökat och att det är ett stort problem. Uddevallapolisen har en pågående utredning med några personer men det är svårt att binda klottrare till deras brott.
Att det skulle vara en grupp lokala förmågor som begår många av brotten, stämmer inte. Det var förr, menar båda som har lång erfarenhet i yrket.
– Då kunde man fundera ”vem har gjort det här inbrottet”, då var det mer lokala tjuvar. I dag är rörligheten bland tjuvar och oärliga personer oändligt mycket större. Det kan vara någon som bara åker igenom stan eller nationella ligor, säger Peter Svernling.
DERAS UPPFATTNING ÄR att det numera också stjäls mycket mer byggmaskiner, dumprar, lastmaskiner och dylikt.
– Stort, tungt och dyrt. Man vågar göra sådant idag. Förr var det någon enstaka som höll på med det, säger Anders Ragnesten.
– De här stora tunga sakerna, det är ingen tillfällighet, de måste ha information inifrån, säger Peter Svernling.
Angående Rolf Wiktorssons kritik, se separat artikel, om att hans anmälan lades ner trots information om tjuven, tycker Peter Svernling att polisen borde ringa upp mycket oftare och förklara varför fallet lagts ned. Det skulle ge en större förståelse från allmänheten, tror han, men tiden räcker inte till.
– Vi lägger inte ned utredningar om vi kan komma någon vart. I hans fall fanns det säkert en anledning att ringa upp. Men ofta räcker inte heller bevisningen i rätten.
Även om en utredning läggs ned finns den kvar i arkivet och kan tas upp om nya saker framkommer, säger han apropå Tomas Grävare.
Polisen är väl medveten om att mörkertalet över anmälda mindre brott är stort. Men även om försäkringen inte gäller är det viktigt att anmäla - dels får polisen en bättre uppfattning om brottsligheten dels kan återfunnet stöldgods identifieras.
– Vid husrannsakan kan vi hitta gods som vi är övertygade om är stöldgods men det är inte anmält. Därför ska man anmäla och anteckna fabrikat, serienummer och färg.
Uppklarningsprocenten för den här typen av brott är låg i hela landet.