Ny Eu-plan om kvotflyktingar

Eu-kommissionen vill att Euländerna under två års tid tar emot 50 000 kvotflyktingar direkt från läger utanför EU. Den interna omfördelningen från Grekland och Italien ses samtidigt som en framgång – trots det låga antalet som skickats vidare.

– Genom kvotflyktingar öppnar vi legala vägar för den som vill komma in i Europa, säger EU:S asyl- och migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos på en presskonferens i Bryssel.

Särskild fokus ska enligt beslutet läggas på kvotflyktingar från Libyen, Egypten, Niger, Sudan, Tchad och Etiopien.

Totalt har 500 miljoner euro avsatts till stöd för programmet.

Förslaget får blandad kritik från svenska ledamöter i Eu-parlamentet.

”På så sätt kan människor i stället för att ge sig ut på en livsfarlig resa och betala tusentals kronor till människosmugglare, på ett lagligt och säkert sätt ta sig till ett Eu-land och direkt få möjlighet att utforma ett nytt, tryggt och säkert liv i sitt nya hemland”, säger Cecilia Wikström (L) i ett uttalande.

”Jag tycker att det är bra att kommissionen gradvis vill utöka kvotflyktingsystemet, men 50 000 platser på två är långt ifrån tillräckligt”, skriver i sin tur Malin Björk (V).

FÖRSLAGET OM kvotflyktingar kommer samtidigt som tiden formellt löpt ut för den interna omfördelning av asylsökande som Eu-länderna enades om hösten 2015 för att avlasta Grekland och Italien.

Totalt har dock bara knappt 30 000 av ursprungligen tilltänkta 160 000 flyttats till andra Eu-länder. Inte minst i Östeuropa har motståndet varit massivt. Varken Polen eller Ungern har exempelvis tagit emot en enda omfördelad asylsökande inom ramen för Eusystemet.

Avramopoulos och Eu-kommissionen är ändå stolta – särskilt eftersom man ser det som fullt möjligt att kunna skicka vidare alla de maximalt cirka 11 000 personer som fortfarande kan omfördelas inom ramen för systemet.

”VI HAR GJORT enorma framsteg med omfördelningen under de senaste två åren. Systemets framgång måste ses i ljuset av möjligheten att kunna omfördela alla de som kan komma i fråga – vilket är ett fullt möjligt mål om medlemsstaterna fortsätter med sina insatser under systemets sista fas”, heter det i ett uttalande från migrationskommissionären.