Ella fick Vivian att hitta sången
Det var Ella Fitzgerald som tände Vivian Buczeks sånglysta i tonåren. I år hyllar hon sin idol med skivan och turnén Ella lives. I kväll gästar hon L’jazz i Ljungskile.
Det är en hes jazzsångerska jag har på tråden.
– Men det är inte så farligt, säger Vivian Buczek.
Hon har ju två dagar att vila innan det är dags att stå på scenen förklarar hon glatt.
– I går var jag i Karlskoga och uppträdde på en ny jazzklubb, det var väldigt trevligt så kanske var det därför jag tog ut mig lite extra.
Nu har hon precis landat i hemstaden Malmö. Men på lördag är det dags för Ljungskile.
– Där har jag varit två gånger tidigare, det är en jättetrevlig klubb och jag får alltid väldigt fint mottagande.
MED SIG TILL L’jazz har hon Martin Sjöstedt trio.
– De är verkligen fantastiska musiker. Utan Martin hade det inte det här projektet med Ella funkat. Han är guld, min högra hand.
Ella, ja, det är såklart sångerskan Ella Fitzgerald Vivian pratar om. I år hade den stora sångerskan fyllt 100 år och för att hylla Ella gav Vivian ut skivan Ella lives i våras. För Vivan har Ella nämligen en stor betydelse.
– Det var hon som fick mig att vilja satsa på sången.
Det var i tonåren som Vivian fick sin första skiva med Ella.
– Det var Ella i Berlin, en livekonsert och det var en stark upplevelse för mig. Jag slängdes in konserten, det var som om jag var där. Ella har en sådan frihet i sin röst och kan förmedla så många olika känslor, ja, jon utstrålar sådan glädje på scen. Jag kände att det här vill jag göra.
Vivan är uppvuxen i en musikalisk familj. Hennes far var Bruno var trombonist och hennes mor Kristina var vibrafonist.
– Jazzen var alltid närvarande hemma. Jag hade inget val att hålla på med något annat.
Vivian lärde sig tidigt att spela piano.
– Sången kom senare, visst gillade jag att sjunga. Jag vrålade som Mariah Carey och Whitney Houston hemma, men jag såg inte sången som något instrument.
NÄR HON ÄNTLIGEN kom på det, kunde även hennes andra instrument, pianot, hjälpa henne att utvecklas som sångerska.
– Jag kan tala samma språk som mina musiker. Det är en styrka jag har som jazzsångerska.
”Ella har en sådan frihet i sin röst och kan förmedla så många olika känslor, ja, jon utstrålar sådan glädje på scen”
Hon gillar genren. – Jazzsången är så bred. Det är både text och massa känslor som ska förmedlas och så kan man experimentera mycket med rösten.
Precis så är det med Ella sång förklarar hon. Att Vivian skulle göra en hyllning till sin idol var först inte självklart.
– Visst hade jag tänkt på det, jag har hållit på nu i mer än tio år. Men när jag fick frågan om jag inte skulle göra en hyllning nu kände jag först nej. Jag älskar henne, därför kände jag att det skulle bli för jobbigt.
Men nu ångar hon sig inte att hon gav sig på projektet.
– Vi har verkligen gjort det på vårt eget sätt. Vår styrka är att vi lyckas göra de gamla låtarna så att det känns lite mer 2017.