Feministiska dystopi
KULTUR: BÅDE BÖCKER OCH TV-SERIER TAR UPP ÄMNET
Tonårstjejer elektrifierar sina offer med fingertopparna och får till slut religiösa ledare att vilja feminisera de heliga skrifterna: Moses blir Miriam, Muhammed blir Fatimah och de kristnas böner riktar sig till jungfru Maria.
I början av juni kommer en av fjolårets brittiska storsäljare, Naomi Aldermans Makten, på svenska. Romanen handlar om en värld där ensamma män är rädda för att möta 15-åriga tjejer, samtidigt som Alderman ifrågasätter vad makt och aggressivitet gör med människor, oavsett kön.
MAKTEN GES UT av Modernista, det svenska förslag som förmodligen har flest feministiska dystopier på sin utgivningslista, men förläggaren Pietro Maglio vill ändå inte tala om en utgivningstrend.
”Är det någonting som det senaste året har visat oss så är det att kvinnor i alla sammanhang fortfarande är mer eller mindre systematiskt utsatta”, skriver han i stället i ett mejl.
”Detta är en avgörande stridsfråga, som präglar vår tid. Konst existerar inte i ett tomrum, det finns alltid en kontext; den växer fram i relation med och till sin omvärld”, fortsätter Maglio.
Just feministiska dystopier men också historisk fiktion med kvinnors berättelser i centrum är annars två stora utgivningstrender under 2018, enligt den brittiska branschtidningen Bookseller. Svenska förläggare som just nu läser anglosaxiska manus, bekräftar bilden.
– Vi kollar på det och det är jättespännande, säger Erika Degard, förläggare på Norstedts.
Även om det är svårt att säga vad som kommer först har höstens metoo-rörelse ökat intresset för litteratur som diskuterar samtidens stora frågor konstaterar Bookseller.
– Jag kopplar det här till den feministiska våg som dragit fram genom hela världen, där man i USA kanske är lite mer nyvaken än i Sverige. Satir och dystopi är bra verktyg för den som vill skriva samhällskritiskt, säger Johanna Haegerström, förläggare på Bonniers.
Förläggaren Maria Såthe sitter lugnt i båten i vetskap om att hon redan har en svensk framtidsskildring inplanerad. Nästa höst ger Wahlström & Widstrand ut den tvåfaldigt Augustprisade Jessica Schiefauers första vuxenroman som handlar om ett utopiskt kvinnosamhälle.
Efter den hyllade tv-versionen av Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse kommer en våg av nya feministiska dystopier, framför allt i USA och England. Det stora intresset för kvinnors berättelser syns också i de historiska romanerna.
BLAND AKTUELLA SVENSKA dystopier märks annars Pernilla Wåhlin Noréns debutroman Sorgens princip om två kvinnor som gör uppror mot ett framtida Sverige där energi utvinns ur invånarnas känslor av sorg. I Balsam Karams Händelsehorisonten placeras kvinnor och barn i ett särskilt getto, Utkanterna, och i augusti kommer Maja Lundgrens nya roman, Den skenande planeten. Där återvänder den spaceleggade Ki till jorden, men utan att riktigt fatta vad som händer.
Den är mer satirisk science fiction än renodlad dystopi, men går ändå åt det hållet, säger förläggaren Daniel Sandström, litterär chef på Bonniers, som menar att även den historiska fiktionen, som exempelvis brittiska Sarah Perrys Ormen i Essex eller svenske Alexander Cavalieratos 1940-talsskildring Släpp ingen jävel över bron har bäring i nuet.
– Jag tror att den här sammanblandningen av epoker pekar både framåt och bakåt, säger Daniel Sandström.
FÅNGAR SAMTIDEN GÖR också tvversionen av Tjänarinnans berättelse, som trots att den skrevs på