Vi är många som kommer sakna Lill-babs på scen

Ett energiknippe som gick hem hos alla har lagt ner arbetet. Vi som föddes på 50-talet är antagligen extra hårt drabbade av saknad.

För vi har ju vuxit upp med Lill-babs och för all del också Ann-louise Hansson, Siw Malmqvist och Lill Lindfors. Men på något sätt har Lill-babs stått för något särskilt, något som vi har lockats av.

Lill-babs blev 20 år äldre än jag själv är just nu och hon körde på med turnéer som vanligt.

Det har nog varit energin hos henne ihop med uppbrotten i privatlivet som gjort att vi känt igen oss och kunnat relatera Barbro Svensson till oss själva och våra egna liv – som kanske inte heller alltid varit så spikraka.

Eller så är det glädjen som strålade runt henne som gjort att man som vuxen åkt för att se och höra henne: till Liseberg, till Östraboskolans scen i Uddevalla eller någon annanstans på kusten när det har passat.

JAG MINNS HENNE annars första gången från Hylands Hörna, på den då enda tv-kanalen, TV 1, som public service hade att bjuda.

Mina föräldrar hade köpt sin första tv, en svart-vit Luxor (ja det var långt före färgen kom in i tv) som jag var stolt över inför mina lekkamrater. Kanske är det därför jag minns Lill-babs från just den gången?

Men jag skulle komma att lyssna på henne igen, många

”Jag har intervjuat många artister under snart 40 år som journalist, men jag missade Lill-babs. Nu är det för sent.”

gånger, både live och på tv. När man som tonåring började lyssna till den tidens rockmusik i folkparkerna som till exempel Hepstars, Tages eller Jerry Williams så fanns ändå Lill-babs med.

Hennes genombrottslåt ”Är du kär i mig ännu Klas-göran?” fanns med på spellistan hemma vid radiogrammofonen länge.

VISST HADE MORSAN köpt den Ep-skivan (jag tror att det var en sådan) till sig själv, men den spelades av alla tills nålen slitit ner den helt.

Jag minns också när jag som 25 eller 26-åring såg Lasse Holmqvists ”Här är ditt liv” på tv och hur programmet berättade om Lill-babs liv på det privata planet.

Alla hennes före detta män var inbjudna till programmet. Lill-babs lät oss först efteråt förstå att hon inte tyckte att det var ett särskilt kul tilltag. Moralkaka eller inte, så hade hon redan sin publik för alltid som älskade henne. Och de flesta tycker nog att hon levt ett spännande liv.

När hon för tre och ett halvt år sedan gjorde en show på Östrabo tillsammans med Lotta Bromé om sitt liv som artist under 60 år, satt vi där i läktarmörkret och lät oss imponeras av folkligheten i framträdandet.

Jag har intervjuat många artister under snart 40 år som journalist, men jag missade Lill-babs. Nu är det för sent. Men hennes musik har vi kvar. Och sådant är livet ordnat, att någon gång tar det slut.

Hej då Lill-babs. 0522 992 39 ub@bohuslaningen.se