Bygdeskolan
Men i Tanum har man valt att satsa på skolan på landet, och därmed indirekt på det ofta använda mantrat att ”hela Sverige ska leva”.
MODELLEN I LUR blev att använda sig av den gamla folkskolans konstruktion med B-form, Det vill säga samläsning i klasser över årskursgränsen.
En del utvärderingar av B-form i skolor i bland annat Jämtland visade på 1970-talet att elever som haft B-form presterade lika bra som andra, när de kom till gymnasiet.
När rektor Agneta Blomqvist gjorde en kvalitetsuppföljning på skolorna i Lur och Backa 2015/2016 visade den på goda resultat och att endast tre elever inte klarade de nationella proven.
INTE DESTO MINDRE finns det pedagoger och förståsigpåare som är kritiska till den här skolformen.
– Frågan om skolans betydelse för bygdens överlevnad ägs av politikerna. Ska man se skolan utifrån Fysisk aktivitet är regel vid Lurs skola.
* ”Skolan lägger stor vikt vid utevistelse genom dagliga promenader, jogging (för de lite äldre eleverna) och arbete i naturen vid skolans eget vindskydd”, står det i skolans programförklaring eller inriktningsprofil.
* Vid skolan är fritidshemmet öppet både för och efter den ordinarie skoldagen.
* Här finns några platser kvar för den skulle vilja sätta sitt barn i den här typen av skolmiljö.
* Just nu finns det 44 elever på Lurs skola.
* Bygden stöder sin skola, bland annat med penninginsamlig till skolresor och liknande genom lika arrangemang i den närliggande bygdegården. ett bygdeperspektiv – skolans samlade roll och betydelse för en bygd och för bygdens långsiktiga överlevnad, frågar sig rektorn här i Lur, Agneta Blomqvist utan att ge något svar.
För det, menar hon, är politikens ansvar att ta ställning till det. Men efter en stunds fundering kommer hon med en konklusion.
– DET ÄR klart att vi är få vuxna som behöver dela på alla arbetsuppgifter och det kan ses som en nackdel. Men å andra sidan är det en stor fördel att alla vuxna på skolan känner alla barnen. Det ger en extra trygghet för de flesta.
Anna Olsson Fredriksson, klassföreståndare för 4-5-6:an, som kom hit från Sotenäs 2014 och Pia Ottosson, klassföreståndare för 2-3:an, kom hit 1985. Båda håller med om betydelsen av att känna alla på skolan.