Få svenskar har valt att ta ställning till organdonation
En stor del av Sveriges befolkning är positiv till organdonation. Men få har gjort sin vilja känd. – Det är en utmaning att få människor att tala om sin död och om donation i detta moderna samhälle där vi till synes är odödliga, säger socionomen och forskaren Linda Gyllström Krekula.
I fjol dog 40 människor i Sverige i väntan på transplantation. Den 1 januari i år fanns ett behov av 817 organ. Samtidigt har bara 16 procent av befolkningen registrerat sig i donationsregistret.
– Frågar man ”mannen på gatan” är det vanligaste svaret ”jag har inte tänkt på det”, säger Linda Gyllström Krekula som är socionom och har forskat kring allmänhetens attityd till organdonation.
– Många känner inte heller till att det finns ett donationsregister. Vissa anser kanske också att ”jag behöver inte ta ställning – jag ska ju inte dö än”. Men de som donerar organ dör oftast plötsligt och oväntat och många är i medelåldern.
ENLIGT LINDA GYLLSTRÖM Krekula finns det två huvudsakliga skäl till att vi bör prata mer om organdonation.
– För att avlasta våra nära en mödosam beslutsprocess i samband med plötslig förlust, och för att människor alltjämt dör i väntan på organ. Tyvärr råder det en missuppfattning om hur många som kan donera, vilket riskerar att göra att man tror att ens eget ställningstagande till donation inte är viktigt – ”det är ju så många andra som kan donera”.
– Men alla som dör kan inte donera. För att kunna göra det behöver man dö till följd av en total hjärninfarkt medan man vårdas med respirator på en intensivvårdsavdelning. I genomsnitt, i Sverige, dör varje år cirka 300 personer under dessa omständigheter. Varje individs ställningstagande är viktigt. Vad har du sett att det kan finnas för orsaker till att människor säger nej till att donera?
– Först och främst är det viktigt att poängtera att beslutet kring donation är högst personligt – alla har rätt till sin egen uppfattning. Men samtidigt är det olyckligt om man säger nej på grund av missuppfattningar eller okunskap. Några missuppfattningar som finns är att man är för gammal eller för sjuk för att donera, att organen inte fungerar bra i mottagarna, att ett ja till donation innebär att läkarstudenter får använda kroppen i sin undervisning. Detta stämmer inte. Ett nej till donation kan även baseras på en vilja att bli begravd hel, en olust inför donationsingreppet eller tankar om att eventuellt behöva organen i en annan existens.