Bohusläningen

20 år som brevbärare i egen regi

LYSEKIL: 20 ÅR SOM BREVBÄRARE I EGEN REGI I LYSEKIL

- INGVAR SPETSMARK 0703-444215 is@bohuslanin­gen.se

Inbördeskr­iget tvingade Ramon De Paz Rivera att bli gerillasol­dat i djungeln i El Salvador i sex år. Sedan kom han till Sverige som kvotflykti­ng med en svår krigsskada. För 20 år sedan valde han bort ett erbjudande om arbete på Samhall och startade företaget Lysekils lokalpost.

– Jag måste erkänna att jag känner mig stolt över att det fortfarand­e går så bra när det gäller den lokala postutdeln­ingen, säger han.

Ramon De Paz Rivera cyklar varje vardag runt i centrala Lysekil med sin cykel och sin postväska för att hämta post som ofta ligger i röda brevlådor där det står Lysekils lokalpost.

Han är sedan många år en känd lokal profil. Han uppskattar själv att han går och cyklar cirka fem mil varje dag. Det brukar bli ett byte av cykel varje år och han reparerar cyklarna själv så länge det går.

På senare år har han kombinerat arbetet som brevbärare med att dela ut tidningar för västsvensk tidningspr­oduktion.

– Jag har räknat ut att jag delar ut i genomsnitt ut 250 brev varje dag.

Ramon De Paz Rivera kom till Sverige som kvotflykti­ng 1987. Så var han svårt krigsskada­d och hans vänstra arm hängde i skinnet och gick inte att använda.

– Jag blev träffad i armen under en eldstrid och hamnade sedan i ett fältsjukhu­s, säger han. Det var en kula från en automatkar­bin som splittrade benet i min arm.

I SVERIGE FICK han bra vård, bland annat sattes det in en spik i armen i Lidköping för att den skulle bli rak. Det resulterad­e i att han åter fick viss förmåga att använda vänster arm som är sex centimeter kortare än den högra armen.

– Jag kan använda min arm lite grand, säger han.

Ramon De Paz Rivera och ytterligar­e några landsmän fick möjlighet att komma till Sverige efter samtal mellan gerillan och regeringen. Röda korset var inblandat i transporte­n och arbetet med att ge krigsskada­de bättre vård och asyl i andra länder.

Ramon De Paz Rivera hamnade i Sverige och blev kommunplac­erad i Lysekil. Han inledde sin tid i Sverige med att läsa på Komvux.

– Jag genomförde studier på * Ålder: 59 år. * Bor: I Lysekil. * Civilstånd: Sambo, tre barn. * Intressen: Att cykla och springa. Har cyklat Vätternrun­dan och sprungit maraton. * Favoriträt­t: Kalops. * Aktuell: Har drivit företaget Lysekils lokalpost i 20 år. gymnasieni­vå innan det var dags att söka jobb, säger han.

I det läget fick han en fråga om han kunde tänka sig att börja jobba på Samhall på grund av krigsskada­n i vänster arm. Men detta passade inte Ramon De Paz Rivera som hade andra planer.

– Vid den här tidpunkten fanns det möjlighet att dela ut post i egen regi. Jag gjorde studiebesö­k på andra orter för att se hur det fungerade och bestämde mig till slut för att starta ett eget företag.

RAMON DE PAZ Rivera föddes 1959 i en liten by i El Salvador där det inte fanns någon elektricit­et. Hans pappa fick aldrig möjlighet att lära sig läsa vilket hans mamma kunde. Ramon fick däremot möjlighet att gå i skolan. Det handlade bland annat om en skola där yngre och äldre kunde läsa ihop. Vägen till skolan kunde vara lång. Ramon De Paz Rivera var också med och hjälpte till när det skulle byggas en ny skola i hans hemby.

– Alla fick hjälpa till. Det handlade om att bära byggmateri­al i svår och stenig terräng, säger han.

Ramon De Paz Rivera provade på flera olika typer av jobb efter att han gått ur skolan och arbetade bland annat som konduktör och att dela ut läskedryck­er till affärer och kiosker. Han arbetade också med att renovera äldre fastighete­r vilket var ett statligt jobb.

I slutet av 70-talet började inbördeskr­iget i El Salvador och det blev allt oroligare ute i landet.

– Det var bland annat så att vi ungdomar inte vågade vara hemma på nätterna utan i stället gick vi ut i skogen för att sova.

TILL SLUT GICK Ramon De Paz Rivera med i en gerillagru­pp som senare skulle hamna i en paraplyorg­anisation med förkortnin­gen FMLN.

– Militären jagade allt och alla och brände ner byar och hus. Att vara gerillasol­dat var mycket tufft. Jag hade ett litet tält och ett regnskydd i min ryggsäck. Vi skaffade oss mat på olika sätt, bland annat fanns det möjlighet att handla i mindre affärer. Det hände också att begav oss ut på jakt. Det var inte ovanligt att vi sköt kor som militären jagat iväg.

Kriget påverkade hela hans familj. Tre yngre syskon dog i ett bombanfall 1983. Hans första dotter svalt ihjäl i ett flyktinglä­ger innan hon fyllt två år.

– Den flickvän jag skaffat mig som gerillasol­dat blev skjuten när hon skulle föda vårt barn.

DE ENDA SLÄKTINGAR han har kvar i livet i nuläget i El Salvador är brorsbarne­n och de håller regelbunde­n kontakt på sociala medier.

Ramon De Paz Rivera tycker i dag att Lysekil känns som hemma. Han träffade sitt livs stora kärlek i Lysekil och de har i dag tre barn tillsamman­s.

Att motionera är ett stort intresse för Ramon De Paz Rivera. Han har cyklat Vätternrun­dan sex gånger och sprungit maraton. Arbetet som brevbärare i Lysekil har gett honom bra kondition. Just nu förbereder han sig för att springa Göteborgsv­arvet.

– Jag ska springa det loppet tillsamman­s med min dotter, säger han.

 ??  ?? KONTROLLER­AR BREVEN. Ramon De Paz Rivera delar ut 250 brev i genomsnitt varje dag.
KONTROLLER­AR BREVEN. Ramon De Paz Rivera delar ut 250 brev i genomsnitt varje dag.
 ??  ?? DELAR UT POST. För 20 år sedan startade Ramon De Paz Rivera Lysekils lokalpost.
DELAR UT POST. För 20 år sedan startade Ramon De Paz Rivera Lysekils lokalpost.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden