Dyster bild i ny rapport
VÄSTSVERIGE: POLISBRISTEN ETT ALLVARLIGT SAMHÄLLSPROBLEM
– Det är väldigt allvarligt. Förr jobbade man som polis tills man gick i pension, men nu slutar många när de är unga, medelålders och strax innan pension. Det är otroligt allvarligt eftersom vi redan har en brist, säger Katharina von Sydow, ordförande för Polisförbundet Väst.
När färre ska skydda fler är titeln på Polisförbundets nya rapport som bland annat visar att antalet poliser per 100 000 invånare sjunkit från 216 år 2010 till 195 idag.
DEN VISAR OCKSÅ på många övertidstimmar, inställda utbildningstillfällen och att nästan tre av tio poliser under det senaste året hamnat i situationer där de antingen varit ensam polis på plats eller av andra skäl inte kunnat få hjälp av en kollega.
Även vid tillfällen då flera arbetar tillsammans ser åtta av tio poliser att bemanningen många gånger är för låg.
– Om du har ett pågående brott med många inblandade och det bara finns två poliser på plats med en timma innan förstärkning kommer, då kan det ju hända olika saker. Och om en patrull avvaktar förstärkning medan ett brott pågår så kan ju det få konsekvenser för de som är drabbade. Så det påverkar samhället också. Vi ska ju både förebygga och avvärja brott, säger Katharina von Sydow.
TILL GRUND FÖR rapporten ligger drygt 1 700 webbintervjuer som Novus Opinion genomfört med Polisförbundets medlemmar. Bland frisvaren där finns bland annat beskrivningar om hur man som enda tvåmanspatrull i ett stort område ofta behöver dela på sig:
”Det är många jobb man hamnar i där man blir själv då kollegan blir upptagen med andra inblandade”.
Antalet poliser som väljer att lämna yrket i förtid har ökat de senaste åren och förra året låg siffran på 454 poliser, jämfört med 161 år 2011. (251 var mellan 40 och 60 år och 203 var yngre än 40 år.)
Det ligger givetvis många faktorer bakom det. Stressen i sig, övertiden som sliter, bristen på karriärmöjligheter och kanske även den omorganisering av polisen som skedde år 2015. Faktorer som också gör att yrket lockar färre att studera till det.
KATHARINA VON SYDOW ser allvarligt på det faktum att man numera inte fyller platserna till Polishögskolan.
– Det är lika många som söker, men färre klarar kraven. Och det har ju att göra med att lönen är för låg, utvecklingsmöjligheterna är små och utsattheten för hot och våld har ökat, säger hon.
Därför ser förbundet att lösningarna måste handla om högre löner, att se till att administrativ personal kan avlasta så att poliserna kan fokusera mer på det polisiära arbetet. 375 administratörer skulle kunna frigöra polistid som motsvarar 750 poliser i yttre tjänst, enligt beräkningar som Polisförbundet tidigare gjort.
ERIK NORD, POLISCHEF i Storgöteborg, känner igen sig i den bild som rapporten målar upp, men är ändå optimistisk.
– Vi får många positiva signaler från politikerna just nu. Jag tror det har att göra med siffrorna från OECD, som visar att exempelvis antalet lärare, sjuksköterskor och läkare per invånare alla ligger över genomsnittet, medan vi har betydligt färre poliser.
Att Sverige har klarat sig med låga siffror tror han beror mycket på att vi länge varit en relativt isolerad del av Europa.
– Men nu i globaliseringen behöver vi vara fler. Idag har vi omkring 1 450 tjänster i Storgöteborg och jag tror vi skulle behöva öka den siffran med i runda slängar 400–500 tjänster. Men sedan tror jag att vi skulle klara oss rätt bra. * En negativ känsla av otillräcklighet: För lite utrymme för egeninitierade insatser: Övertidsuttag som sliter på personalen: Högprioriterade ärenden prioriteras ner: Växande ärendehögar: Matuppehåll uteblir/ skjuts upp: Annat: Det blir inga följder: Vet ej:
Åtta av tio poliser känner sig otillräckliga och menar att de sällan eller aldrig är rätt bemannade i förhållande till verksamhetens krav. Ärendehögarna växer och allt fler väljer att lämna yrket i förtid. Det är den dystra bild som polisförbundet ger i sin nya rapport. Läget i region väst ser inte mycket bättre ut.
Så gjordes undersökningen: * 1 769 medlemmar i Polisförbundet har under perioden 23 februari till 6 mars svarat i en webbintervju om hur de upplever sina tjänsteförhållanden. De svarande utgör 54 procent av de som tillfrågats. * Resultatet har också viktats mot hur förbundets medlemmar fördelar sig i avseende på ålder, kön och om de har förtroendeuppdrag eller inte och är därmed att anse som representativt för hela förbundet.