Lärarutbildningen ska vara en krävande utmaning

LEDARE 10 AUGUSTI. Det kommer saknas 80 000 lärare om 15 år, och i dagsläget hoppar var tredje student av ämneslärarutbildningen. I dagarna lade Miljöpartiet fram ett förslag som innebär att lärarstudenter ska kunna arbeta deltid med full lön under sina studier.

Gustav Fridolin (MP) menar att rektorn ska kunna handplocka duktiga studenter för att erbjuda dem arbete. Förslaget beräknas kosta totalt cirka två miljarder kronor från statens sida, som kommer att stå för 50 procent av vikariekostnaden, och förväntas generera 2 000 fler lärare.

Risken är dock att kvaliteten på lärarna sänks ytterligare. Innan Skolverket införde lärarlegitimationen 2011 kunde kommunerna själva handplocka obehöriga lärare. Resultatet blev att de som kostade minst – men som också hade minst kunskap och erfarenhet – fick anställning.

Dock kan man inte påstå att syftet med införandet av legitimation – att uppvärdera kårens status för att på så sätt höja lönerna – heller har fått den avsedda effekten. Antagningskraven till lärarutbildningen har aldrig varit lägre.

Resultatet är i stället en stängd yrkeskår, där de med legitimation men sämre ämneskunskaper tjänar mer än de med högre ämneskunskaper utan legitimation. I dagsläget är exempelvis en doktorand i biologi inte behörig att undervisa en gymnasieklass.

I sitt sommartal (8/8) beskrev Liberalernas partiledare Jan Björklund att han vill se högre antagningskrav till lärarutbildningen: L vill därutöver satsa 3,1 miljarder kronor på 18 000 fler lärarassistenter.

Att utöka antalet assistenter kan fungera avlastande, men det kommer inte lösa den akuta lärarbristen. Vad som behövs är en lönehöjning och att legitimationskravet ses över, för att attrahera personer med starka ämneskunskaper, men som valt bort läraryrket.

Det sista skolan behöver nu är ytterligare sänkta krav på lärare.