Barnfattigdomen visar stora klyftor
I Färgelanda, Tanum, Orust, Lysekil och Strömstad har andelen barn som lever i fattigdom ökat de senaste åren – tvärt emot tendensen i övriga landet.
BOHUSLÄN: Barnfattigdomen minskar i Sverige men i en del kommuner går trenden åt ett annat håll. I Färgelanda har andelen barn som enligt Rädda barnens definition lever i fattigdom ökat med 3,7 procent.
Antalet barn som lever i fattigdom blir färre. Det visar Rädda Barnens färska rapport om barnfattigdomen i Sverige.
Mellan 2011 och 2016 minskade fattigdomen i snitt för barn till ensamstående föräldrar från 25,2 till 21,4 procent och i barnfamiljer med utländsk bakgrund från 25,6 till 21,6. Båda familjetyperna tillhör till de mest ekonomiskt utsatta. Mest har barnfattigdomen minskat i storstadsområdena där den också oftast är högre.
SAMTIDIGT ÖKAR KLYFTORNA. Rapporten uppvisar stora skillnader mellan olika kommuner, från 2,5 i Kungsbacka till 25,2 procent i Malmö.
Färgelanda placerar sig på plats 248 av 290 i rankingen. Här har barnfattigdomen ökat med 3,7 procent på fem år.
Carina Holmqvist är chef för individ- och familjeomsorgen i kommunen.
Vad beror ökningen på?
– En orsak kan vara dels att vi har många ensamstående mammor i vår kommun, dels att vi mellan 2015 och 2016 tog emot många nyanlända familjer. Båda grupperna tillhör ofta dem med lägre inkomst och sårbar ekonomi. Här finns också många lågutbildade som kan ha svårt att hitta arbete. Jag tror att många lever på gränsen.
Hur arbetar ni för att motverka utvecklingen?
– De vi får kontakt med är ju oftast arbetssökande så det är där vi lägger mest kraft, på jobb eller praktikplatser. Vi kan komplettera biståndet till barnfamiljer vid jul och födelsedagar. Men på sikt är problemet större, hur man ska lyfta de här grupperna och hur vi ska arbeta med socialförsäkringen.
Lysekils kommun uppvisar också en ökning av andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta omständigheter, från 10 procent till 11,8.
– Jag har inte läst rapporten ännu, men vi har noterat att vi har en hög andel familjer som uppbär försörjningsstöd och jag kan inte svara på exakt vad det beror på. Kanske det kan ha att göra med att många nyanlända bosätter sig på egen hand i Lysekil. Antalet anvisade nyanlända till kommunen har annars varit lågt de senaste åren, säger Julia Lundwall, avdelningschef för individ- och familjeomsorgen i Lysekil.
KOMMUNEN HAR NYLIGEN anslutit sig i ett Skl-projekt som innefattar 27 kommuner och som syftar till att motverka att människor hamnar i långvarigt försörjningsstöd. Man ska också tillsammans utveckla arbetssätt för att hjälpa människor ut i arbete och till egen försörjning snabbare.
– Vi bestämt oss för att fokusera på just barnfamiljer och unga vuxna, säger Julia Lundwall.
Det handlar inte enbart om materiell standard menar hon.
– Människor som försörjer sig själva får det bättre i allmänhet, och deras barn i synnerhet. Barn till glada föräldrar blir gladare, får en bättre hälsa och framtidstro, säger hon.
För att hitta nya arbetsmetoder ska man involvera både brukare och arbetsmarknadsenheten inom kommunen.
– Vi hoppas på goda resultat, säger Julia Lundwall.
I UDDEVALLA HAR barnfattigdomen enligt rapporten minskat med en procentenhet under tidsperioden.
– Generellt sett kan man säga att det över tid de senaste åren legat på en ganska jämn nivå. Delvis hänger det ihop med konjunkturens svängningar. Ett problem är att vi tidigare inte haft något bra sätt att mäta just hur många barn som uppbär försörjningsstöd, vi har räknat på hushåll. Men senare i höst ska vi ha ett nytt system för detta, säger Roland Henriksson, sektionschef för försörjningsstöd i Uddevalla.