”Åtalen hade inte varit möjliga utan metoo”
Ett år efter att hashtaggen metoo exploderade i sociala medier syns konkreta effekter: Fler kvinnor vågar nu anmäla – oavsett samhällsstatus på gärningsmännen, enligt kriminologen Nina Rung. – En revolution, säger hon om det som skett.
Den 15 oktober i fjol uppmanade skådespelaren Alyssa Milano på Twitter att alla som utsatts för sexuella trakasserier skulle skriva ”me too” som status. Hashtaggen spreds som en löpeld och metoorörelsen var född.
I SVERIGE FICK kampanjen flera konkreta följder. Bland annat åtalades två kända män för grova övergrepp. En har friats, och en har fällts i en första instans. Inget av åtalen hade varit möjligt utan metoo, säger Nina Rung, kriminolog som har arbetat mycket med frågor som våld och sexualiserat våld mot kvinnor.
– Varken det ena eller det andra hade gått till åtal om inte metoo hade hänt, säger hon.
Men även på ett bredare plan gjorde rörelsen stor skillnad, anser hon.
– Metoo har fått och kommer att få den typen av effekt, att fler kvinnor vågar anmäla oavsett vilken status deras gärningsmän har i samhället.
ANTALET ANMÄLNINGAR OM sexualbrott steg i spåren av metoo, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Totalt anmäldes över 6 000 sexualbrott mellan oktober och december, mot cirka 4 700 de två föregående åren.
– Vi ser en ökning i sista kvartalet 2017 som bryter det vanliga säsongsmönstret, säger Lars Lewenhagen, utredare vid Brå.
Normalt sett brukar anmälningarna för det sista kvartalet ligga något lägre än snittet för hela året. Men mellan oktober och december fjol skedde i stället en ökning av antalet anmälningar med 15–20 procent.
– Det skulle kunna tolkas som en metoo-effekt, även om det är svårt att dra några säkra slutsatser, säger Lars Lewenhagen.
SEDAN DESS TYCKS effekten ha klingat av något. Nina Rung anser ändå att metoo är en revolution.
– Det hävdade jag då och det hävdar jag fortfarande ett år senare. Därför att det just bröt tystnaden, det gjorde att fler kvinnor vågade träda fram, det synliggjorde det tidigare osynliggjorda och kvinnornas berättelser fick också en annan form av status. Om man tidigare sade att ”hon är galen, hon bara hittar på, hon vill ha hämnd”, började man förstå att okej, vi kanske måste ta de här kvinnornas berättelser på allvar. Och det är giltigt än i dag, säger Nina Rung.
Att flera medieprofiler i ett tidigt skede hängdes ut med namn och bild av etablerade medier har i efterhand mött hård kritik. Men sannolikt hade namnpubliceringarna stor betydelse för det genombrott metoo fick, tror medieforskaren Marie Grusell vid Göteborgs universitet.
– De öppnade en stängd dörr på ett mycket kraftfullt sätt. Vi hade tidigare #prataomdet som inte alls fick samma genomslag, utan ”småputtrade” på sociala medier. Så tyvärr verkar det som om att det behövdes kända människor för att få genomslag, säger hon.
ÄVEN OM METOO skwakade om Sverige är det mycket arbete som återstår, konstaterar Nina Rung.
– Övergreppen har inte upphört. Många unga tjejer vittnar om att de varit utsatta. Hur kan det komma sig att det fortfarande är så? Att inte de pojkar och män som utsätter flickor och kvinnor, upphör? Det kan jag bli förvånad över, säger hon.