Oro vid brexits
IRLAND: RÄDSLAN VÄXER NÄR STORBRITANNIEN SKA LÄMNA EU
Tullar, tariffer och kontroller dominerar rubrikerna i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU. Men brexit är mycket mer än så. Vid utträdets gräns växer rädslan för blod och död.
Peter Sheridan pekar och vänder sig om i höstsolen.
– Den där kullen ligger i Nordirland, men motorvägen ligger i republiken. Fast när ni svängde av var ni inne i Nord ett tag, men härborta är det Irland igen, säger den förre polischefen och försöker beskriva hur gränsen går.
VID CARRICKARNON, strax norr om Dundalk, finns inga fysiska spår av gränsen mellan Irland och Nordirland. Och så är det i princip överallt längs de 50 mil som skiljer mellan nord och syd. Gränsen sicksackar sig omarkerad genom landskapet.
Kyrkan i Carrickarnon ligger i det brittiska Nordirland. Kyrkogården i det självständiga Eire.
DEN OSYNLIGA GRÄNSEN är dock inte gammal. Under merparten av Sheridans 32 år i den nordirländska polisens tjänst var kullarna bemannade av den brittiska arméns krypskyttar i vakttorn och bakom sandsäckar. Här låg helikopterbaser, vägspärrar och polisstationer.
Allt försvann i och med fredsavtalet 1998. Sedan dess har den borttagna infrastrukturen hyllats som en av de bitar i avtalet som bidragit mest till att avdramatisera läget i norr. Avsaknaden av ständigt vakande ögon har fått invånarna att slappna av och gränstrafiken att normaliseras.
Frågan är bara vad som ska hända i vår. Den 29 mars blir det här en yttre gräns igen, då Storbritannien lämnar EU. Om det innebär en hård gräns kan också konsekvenserna bli hårda.
– Det här är fortfarande ingen normal polismiljö. Det är bara 20 år sedan Långfredagsavtalet. Folk levde ihop som fiender då. Nu måste de leva tillsammans som medborgare. Sådant tar tid. Läget är fortfarande instabilt och brexit