Dyra investeringar i slitet va-system
UDDEVALLA: Ny råvattenledning, utbytta ledningar och nya vattentorn krävs för att säkra Uddevallabornas tillgång till dricksvatten. Investeringar för många miljoner måste göras. 6-7
Vad händer om vattnet sinar, eller om dricksvattnet som kommer ur kranarna blir otjänligt? Framöver kommer klimatförändringarna att kräva stora investeringar i vårt Va-nät, som redan är dåligt.
Svenska Va-ledningar är i uselt skick, och behoven av utbyggnad och renovering är skriande, konstaterar Hampe Moberg, vd för Maskinentreprenörerna och samordnare för branschorganisationen Va-fakta. Han tycker att beredskapen för störningar i vattenförsörjningen är usel.
– Det är jädrigt sårbart. Frågan är när vi ska börja investera.
STORA DELAR AV landet har på tok för gamla nät, och det kommer att krävas stora avgiftshöjningar för att bygga i kapp, hävdar han.
– Utbytestakten ligger långt efter vad den borde vara. När det gäller exempelvis potthål i vägarna så syns det, men för vatten och avlopp är det dolt, och läckage märks inte, säger han.
Svenska ledningar läcker nämligen – betydligt mer än vad de borde, enligt honom.
– Utläckaget är omkring 20 procent. Ett läckage på sju procent är acceptabelt, men inte så här mycket. Det är renat dricksvatten som läcker ut.
Med det perspektivet kan uppmaningar att spara på vatten och ta korta duschar verka en smula futtigt.
PÅ LÄNGRE SIKT står vi inför stora problem när klimatet förändras, konstaterar Pär Aleljung, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket, som har hand om livsmedelsaspekten på vattnet.
Torkan i somras, och de senaste årens sinande vattentäkter, har gjort vattenfrågan mer aktuell. Vad händer om vattnet inte kommer när man vrider på kranen? Eller om det som hände i Östersund 2010, då vattnet förorenades av den elaka parasiten cryptosporidium och hela 27 000 personer blev sjuka, inträffar igen?
– Det finns många olika risker i dricksvattenproduktionen. Korskopplingar, till exempel, då infekterat vatten kan komma in i systemen, säger han.
Han ser att vår vattenförsörjning står inför stora utmaningar framöver. Systemet är byggt för det klimat vi hade då anläggningarna byggdes, men inte för det som kan bli när jorden värms upp.
– I ett framtida klimat med mer extremväder som torka och översvämningar kan vi få problem, säger Pär Aleljung.
HAN FRAMHÅLLER OCKSÅ vikten av att försöka underhålla och bygga om systemen i tid, så att vi inte står inför ständiga, nya katastrofer. Sjukdomsutbrottet i Östersund skulle till exempel kunnat undvikas om kommunen investerat en liten summa i bättre rening. Nu blev kostnaden enorm.
– Men hur mycket klimatinvesteringarna i Va-nätet kan kosta vet vi inte, säger Pär Aleljung.
Hampe Moberg tycker att det stora problemet med vattenfrågan är att ingen har det övergripande ansvaret för den, trots att vattnet är det enda livsmedel vi inte klarar oss särskilt länge utan. Kommunerna driver sina Va-verk, men förutsättningarna ser väldigt olika ut i små inlandskommuner jämfört med storstäder. Därutöver ligger vattenansvaret på flera olika myndigheter, som Livsmedelsverket, Boverket och Naturvårdsverket.
– Det är sju eller åtta olika myndigheter inblandade, och huvudmannaskapet ligger på de 290 kommunerna. Men ingen har det övergripande ansvaret för att Vanätet verkligen underhålls och repareras, säger han.
LIVSMEDELSVERKET TAR FRAM kunskapsmaterial om vattenförsörjningen, men har dock inte makten över den.
– Livsmedelsverket försöker få kommuner och länsstyrelser att förstå riskerna vid klimatförändringarna så att kommunerna kan göra sin verksamhet bättre, säger Pär Aleljung.