Landet som hatar strukturreformer
LEDARE 6 DECEMBER. Alla bilister i Frankrike måste ha en reflexväst i bagaget. Den är tänkt att användas om en olycka sker och föraren blir tvungen att stanna bilen för att reparera den eller vänta på bärgning. I de senaste veckornas protest mot den franske presidenten Emmanuel Macron har den gula västen blivit en symbol för vad demonstranterna anser vara trasigt i presidentens politik.
Under de stundtals våldsamma protesterna i Paris har minst 110 personer skadats och 200 gripits. Minst en person har dött. Tunnelbanestationer har stängts ner och bilar har brunnit.
Den franska regeringen har med rätta fördömt det våld som förekommer mot polis och offentliga byggnader. Som alltid när protester ligger i luften tar extremister tillfället i akt och ser en ursäkt att få kasta sten och härja. Men det går inte heller att avfärda demonstrationerna som ett gäng vänsterextrema som gillar att bråka. Protesterna har spridit sig i hela landet. Rörelsen uppskattas samla 75 000 personer runtom i Frankrike.
De Gula västarna, som rörelsen kallas, började sina protester som en reaktion mot höjd skatt på diesel. Senare har missnöjet kommit att kretsa mot Macrons generella politiska inriktning. Presidenten vill genomföra en rad strukturreformer, som uppluckrade anställningsvillkor, vilket inte faller alla fransmän i smaken.
Den franska välfärdsstaten är i ett stort behov av sådana förändringar. Emmanuel Macron har rätt i att liberala reformer är nödvändiga för att minska arbetslösheten och i allmänhet luckra upp den tungrodda franska välfärdsstaten. Men protesterna vittnar om att Macron har valt fel strategi. Det är bättre att få med sig människors acceptans för politiken, och sedan genomföra förändringar, än tvärtom.
Macron vill höja skatten på bensin och diesel av miljöskäl. Det är ett gott syfte och det råder stor samsyn om att beroendet av fossila bränslen måste minska för att klara klimatmålen. Men inte ens klimatpolitiken verkar i ett vakuum från medborgarna. För samhällseliten i Paris är en höjning av bensinskatten kanske en småsak. Men för många människor förorterna och på mindre orter är en sådan skattehöjning en katastrof. En skattehöjning med några hundra kronor kan vara det som gör att det till slut inte går ihop för dem som är beroende av bilen för att ta sig fem mil till sina arbeten eller för att skjutsa barnen till skolan. Visst behöver Frankrike, likt alla andra länder, ställa om till en hållbar fordonsflotta. Men att kraftigt höja skatterna för människor som inte har något alternativ än att resa med bil är att börja i fel ände.
Missnöjet över skattehöjningarna riskerar också att bli en symbol för en politikerklass som inte bryr sig om hur vanligt folk har det. Att Macron vann över Nationella frontens Marine Le Pen i det senaste presidentvalet var en vinst för liberalismen. Men det kommer ett nytt val. Liberala politiker som inte lyssnar på medborgarna riskerar att lämna walk over åt populismen.
”Inte ens klimatpolitiken verkar i ett vakuum från medborgarna”