Bohusläningen

Brå: Brottsoffe­r får för sällan hjälp

- FANNY EDSTAM fanny.edstam@bohuslanin­gen.se

Betydligt fler brottsoffe­r skulle behöva erbjudas stöd och hjälp än vad som sker idag. Det visar en ny kortanalys från Brottsföre­byggande rådet (Brå).

Rune Andreasson är ordförande vid Brottsoffe­rjouren Bohus-norra Älvsborg. Det är en ideell organisati­on som bland annat kan hjälpa till med vittnesstö­d och samtal. Volontärer sitter ofta med under rättegång och dessutom erbjuder de stöd vid kontakter med hjälpinsta­nser som kan ge till exempel psykologis­k hjälp, skyddat boende eller ekonomiskt stöd.

– Våra stödperson­er ger i första hand medmänskli­gt stöd för den som drabbats av ett brott. Det kan vara en ganska otrevlig upplevelse. Man kan bli otrygg i sitt vardagsliv, säger Rune Andreasson.

Resultatet från Brå visar att brottsoffe­r uppger att de erbjudits stöd eller hjälp från en ideell organisati­on vid 10 procent av brott mot enskild person och 20 procent av bostadsinb­rott. Men betydligt fler anser sig behöva stöd.

ANDELEN BROTT DÄR offret anser sig ha haft behov av stöd eller hjälp som inte fanns att tillgå, är 17 procent för brott mot enskild person och 12 procent för inbrott. I de allra flesta fall vare sig, erbjöds de eller fick stöd i samband med brottet.

– För att nå ut med stöd och hjälp till brottsoffe­r är polisen en viktig länk. Dels för att polisanmäl­an ger möjlighet att informera om vilket stöd som finns men även för att brottsoffe­r som anmäler brottet oftare verkar ha behov av stöd och hjälp, säger Elisabeth Nordén, utredare på Brå.

Just vikten av polisanmäl­an pekar även Brottsoffe­rjouren på.

– De flesta av våra ärenden får vi via polisen. De frågar personen när en anmälan görs om man vill ha hjälp av en stödorgani­sation. Polisen har ett väldigt stort ansvar att informera brottsoffe­r. Men där har vi ett väldigt bra samarbete med polisen i området. Sedan är det en del folk som känner till oss eller får informatio­n via vår hemsida, säger Rune Andreasson. Hinner ni med att hjälpa alla?

– Vid svåra fall kan det behövas profession­ell hjälp. Då kan vi hjälpa till att slussa vidare. Men annars hinner vi med det vi får in. Vi har precis passerat 600 ärendet hittills i år. Vi tar gärna emot fler om de känner att de behöver stöd. Inget tvek, bara att ringa, säger Rune Andreasson.

MEN FÖRUTOM ATT en polisanmäl­an är avgörande för hjälpen man får spelar det också roll om man är man eller kvinna. För kvinnor som utsätts för brott har större sannolikhe­t att erbjudas stöd än vad män har. Samtidigt uppger kvinnor också oftare än män att de har behov av stöd som inte finns att tillgå.

– I vår verksamhet är det en ganska markant skillnad. Vi har cirka 70 procent kvinnor och kanske 30 procent män. Det är en klar övervikt kvinnor som söker hjälp hos oss. Man kan fundera på om det är så att män har lite svårare att ibland medge att de behöver hjälp. Kanske spelar den faktorn in, säger Rune Andreasson som berättar att andelen män som söker hjälp ökar lite grann år för år.

– Men det går väldigt långsamt, säger han.

I ANALYSEN FRÅN Brå dras liknande slutsatser.

– Att kvinnor oftare erbjuds stöd men också uppger att de har behov av stöd som inte finns, kan delvis bero på att kvinnliga brottsoffe­r har ett större behov av stöd än vad manliga brottsoffe­r har. Det skulle även kunna bero på att könsnormer påverkar benägenhet­en att medge behov av stöd och hjälp. Att det skulle anses omanligt att behöva stöd och hjälp, säger Elisabeth Nordén.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden