Har städat 20 ton avfall från påskfyrar
SOTENÄS: STÖRRE ANSVAR EFTERLYSES KRING TRADITIONELLA PÅSKFYRAR
SOTENÄS: Det eldas bland annat bildäck och madrasser under påsken. Nu efterlyses större ansvarstagande runt traditionen.
Påskfyrar är en gammal tradition i Sotenäs. Men på vissa platser är eldarna dåligt organiserade och ingen städar efter spektaklet. Bland annat bränns bildäck och madrasser.
Medan julen närmar sig har påsken blivit samtalsämne i Sotenäs. Kommunen har nämligen fått order från mellersta Bohusläns miljönämnd att de behöver städa upp kvarblivet material från påskfyrar i Kungshamn.
I tätorten finns det inte någon enskild organisatör för de traditionella eldarna och det bränns allt från bildäck till gamla madrasser.
– I går körde vi bort 8,6 ton från Tången. I dag blir det nog det dubbla. Det är ståltrådar från gamla däck, aluminiumfälgar och otroligt mycket spik, säger Bernt Säll, arbetsledare för kommunens anläggningstekniker.
TRADITIONEN MED PÅSKBRASOR har flera hundra år på nacken och är särskilt stark i kustkommunerna. I Sotenäs byggs meterhöga konstruktioner som sedan eldas upp under påskafton, om nu inte någon hinner före, vilket till exempel hände på Smögen i våras.
Men på Smögen verkar eldandet numera ske under ordnade former och fyrmakarna ser till att det överblivna materialet städas upp. Kommunstyrelsens ordförande Mats Abrahamsson efterlyser nu ett större ansvarstagande kring brasorna i Kungshamn.
– Det är en gammal tradition som är viktig att bevara. Men samtidigt är viktigt att det hålls ordning och att det inte eldas till exempel bildäck, säger han. Har ni någon plan inför nästa påsk?
– Jag har inget svar på det i dag men det här lär väl fortsätta. Så det är viktigt att vi får upp en medvetenhet och omtanke om att det behöver städas.
FÖR ATT ELDA påskbrasor behövs markägarens tillstånd. Till detta vill räddningstjänsten att man informerar dem om sina planer. Men enligt Tony Åsberg, räddningstjänsten i Sotenäs, får man sällan in någon sådan information från Kungshamn.
– Om vi tar Tången som exempel så pratar vi om en 50-årig tradition. Jag tror inte att det har funnits tillstånd från markägaren någon gång. De flesta som har växt upp här har under ungdomen deltagit i eldandet och de flesta vill nog ha kvar det. Men det behövs någon som tar ansvar, säger han.
Han berättar att räddningstjänsten har arbetat med frågan under många år. Bland annat har man besökt skolor för att informera om hälsoriskerna med att bränna miljöfarligt material.
NU HAR MAN tänkt gå ett steg längre och samla berörda parter till ett möte.
– Vi kommer sätta oss tillsammans med mark och exploatering, miljönämnden och de från samhällsbyggnad som har städat upp efter brasorna. Eldandet behöver gå till på ett bättre sätt men frågan är hur. Kanske hade det varit bra om kommunen eller samhällsföreningar börjar ta ansvar för enskilda brasor.