Vicky har fött tre barn hemma
Vicky James och hennes man har fyra barn. Tre av dem är födda utanför sjukhus. Det viktigaste är valfriheten, tycker Vicky. Varje kvinna ska få möjlighet att föda på en plats där hon känner sig trygg.
Sladdbarnet Alfred är åtta veckor. Han har tre äldre systrar.
Den äldsta föddes på sjukhus i England 2006. Nästa syster hemma på Hisingen – helt oplanerat på köksgolvet eftersom det gick så snabbt. Och bra.
När Vicky James 2012 blev gravid för tredje gången bestämde hon sig därför för att föda hemma. I lugn och ro med familj, barnmorskor och doula omkring sig.
– Jag kände mig hela tiden trygg med att det här fixar min kropp utan smärtlindring och interventioner. Förlossningen tog bara drygt tre timmar. Fullmånen lyste och några minuter efter födseln vaknade våra stora flickor och kom ut i vardagsrummet hand i hand, berättar Vicky James.
HENNES MAN VAR till en början skeptisk men ändrade sig när Vicky presenterade aktuell forskning om att hemförlossning är lika säkert som att föda på sjukhus och att risken för till exempel stora bristningar till och med är mindre. Efteråt var han mycket nöjd med beslutet.
I samma veva utbildade sig Vicky James själv till doula, alltså en person som följer kvinnan under graviditeten och stödjer henne praktiskt och känslomässigt under själva förlossningen.
– Den medicinska säkerheten är väldigt hög i Sverige och det är ju fantastiskt bra. Men ofta glömmer man bort kvinnans upplevelse, att barnafödande inte bara är en fysisk process. Det är inte bara ett barn som föds utan även en mamma och en pappa eller medförälder, säger Vicky James.
Upplevelsen under en förlossning kan påverka självbilden under lång tid, menar hon.
– Den kan bidra till att man går stärkt in i föräldraskapet, men i värsta fall att man bär med sig en känsla av otillräcklighet.
Vicky James förespråkar inte hemförlossning generellt. Modellen passar inte alla och en förutsättning är förstås att både kvinnan och barnet är friska.
– Många tycker fortfarande att hemförlossning är vansinnigt och ett stort risktagande. Men om barnmorskan bedömer att något avviker, till exempel att barnets hjärtljud inte är okej, gör man en förflyttning till sjukhus. Och det är inte så att man väntar till sista minuten, säger hon.
ALFRED HAR SOMNAT vid hennes bröst i amningsfåtöljen. En mild höstsol letar sig in i rummet. Det är ett par timmar kvar tills storasystrarna kommer hem från skolan.
Vicky berättar hur det gick till när Alfred kom till världen. Hon hade hyrt en förlossningspool och halvlåg i det ljumma vattnet omgiven av sina närmaste, plus doula och barnmorskor. Levande ljus och meditativ musik.
– Det är så intensivt, man upplever det som om man är i ett annat slags medvetande. För oss blev det en viktig familjehändelse. Hur man än föder står man mitt i detta att få möta en ny människa och det är viktigt att man visar respekt och vördnad för det nya livet, säger hon.
EN VIKTIG ORSAK till att Vicky James valde att föda hemma är bristen på kontinuitet på förlossningskliniker.
– I dag kan en barnmorska ha tre förlossningar på gång samtidigt. Mitt i förlossningsarbetet ska man också träffa och knyta an till en eller flera nya personer. Jag tycker att man åtminstone ska kunna kräva en barnmorska per föderska, säger Vicky James.
”Jag kände mig hela tiden trygg med att det här fixar min kropp utan smärtlindring och interventioner. Förlossningen tog bara drygt tre timmar.”