Bohusläningen

R kraft mot langarna

- ANDREAS ENGBLOM 0522-99200 ae@bohuslanin­gen.se

nerna som distribuer­ar de större mängderna narkotika är ingen enkel uppgift. Det krävs mycket arbete och metoder till exempel avlyssning.

– Att jobba mot dem kräver ruskigt mycket resurser, för de är jävligt duktiga. Men det gör också att när vi tar bort en sån här grupp, klart att det märks, det har jätteverka­n, säger han.

I UDDEVALLA HAR flera sådana gruppering­ar sprängts av polisen sedan trippelmor­det 2015. Den stora utredning som följde satte käppar i hjulet för narkotikah­andeln så som den såg ut då. Men i vakuumet som följde poppade det upp nya säljare.

– Då gick vi in och tog den gruppering­en. 20 kilo röka, vapen och kokain, fortsätter han.

Det var i januari 2017. Därefter dök det upp en ny gruppering på Tureborg och när även den gruppering­en sprängdes dök det upp ytterligar­e en, som bland annat låg bakom apoteksrån­et i Färgelanda i januari i år.

– Och nu har det gått en tid, nu är det lite öppet igen där vi inte riktigt vet. Ja, det var ju nån som åkte dit med kokain och nåt vapen i en brevlåda.

Att stoppa langarna är en del av polisens strategi, men också att rikta in resurserna på åtgärder som ger bra effekt. Tidigare hade polisen beting, att de skulle göra ett visst antal anmälninga­r mot olika brott, till exempel mot narkotikal­agen. Därför kan man nu avstå från att jaga personer som har varit missbrukar­e i många år och i stället rikta in sig på ungdomar som gör sin drogdebut.

– Det finns ingen mening med att ta den personen som har 20 narkotikab­rott, det får göras andra insatser. Det är inte där vi når effekt, säger Tony Bengtsson och fortsätter.

– Det är tråkigt att fånga den här ungdomen men den är så oerhört viktig för det är först då man kan göra nåt konkret av problemati­ken runt den personen. Där tycker jag att vi har blivit mycket, mycket bättre.

Där ligger en del i förklaring­en till varför färre narkotikab­rott har anmälts i Uddevalla de senaste två åren. (Se faktaruta intill.) En annan orsak är polisens stora omorganisa­tion 2015. Tidigare hade västra Fyrbodal en egen spaningsav­delning som hade narkotikab­rott som sitt ansvarsomr­åde. I omorganisa­tionen bakades de östra och västra spaningsgr­upperna ihop med före detta länskrim till en egen avdelning som jobbar mot hela Fyrbodal. Det har gjort att det blivit ett annat arbetssätt. Dessutom spelar polisbrist­en in menar Tony Bengtsson.

– Om tio poliser höll på att jobba enbart med detta, då skulle stapeln för 2019 och 2020 ha sett grymt bra ut. Men vi har de resurser vi har och då får vi titta på var vi har högst effekt. Vad blir effekten av att arbeta mot ungdomarna?

– Effekten blir framförall­t att mamma och pappa och kanske socialtjän­sten får svart på vitt, nåt som man kanske har misstänkt. En förälder eller vårdnadsha­vare kanske har trott att den här 15-åringen har hållit på med droger men en 15-åring berättar inte sanningen för mamma och pappa. Då kan man som ansvarsful­l förälder gå in med en helt annan auktoritet, säger kommunpoli­s Peter Svernling.

– Många ungdomar är inte rädda för polisen och tänker inte på konsekvens­erna, men de vill inte göra mamma och pappa besvikna. Därför är föräldrar och vårdnadsha­vare jättevikti­ga, fortsätter han. Hur utbrett är narkotikaa­nvändning bland unga?

– Den senaste siffran jag läste är att en av fyra ungdomar testar narkotika under högstadiet och gymnasiet, och det är nog min bild av det också. Det är ju förfärligt, säger Tony Bengtsson.

– Frågar man rektorer på gymnasiesk­olor, inte alla utan generellt, så svarar de en till två personer på ett gymnasium. Då är det att sticka ner huvudet i sanden. Man vill inte se sanningen. Om man har en sån villfarels­e, hur kan man då göra något åt problemati­ken? undrar han.

BÅDE TONY BENGTSSON och Peter Svernling trycker på vikten av att inte blunda för problemet, det gäller såväl skola som föräldrar och andra aktörer i samhället. För om polisen inte får tipsen kan de heller inget göra.

– Skolan, socialtjän­sten och föräldrar har minst lika mycket ansvar som polisen. Blåögda föräldrar som inte vill se utan köper bortförkla­ringar är det mest förödande som finns. Och nyfikna ifrågasätt­ande föräldrar som får en massa skit från sina barn är hur viktiga som helst, säger kommunpoli­sen.

 ?? Bild: LASSE EDWARTZ ?? har beslagtagi­t. Olika typer av cannabispr­eparat är det vanligaste, men amfetamin, ecstasy, fentanyl och kokain är andra
Bild: LASSE EDWARTZ har beslagtagi­t. Olika typer av cannabispr­eparat är det vanligaste, men amfetamin, ecstasy, fentanyl och kokain är andra
 ??  ?? INNEDROG. Kokain har de senaste åren blivit allt vanligare menar polisen. Det är svårt att upptäcka om någon har använt drogen eftersom den går ur kroppen snabbt.
INNEDROG. Kokain har de senaste åren blivit allt vanligare menar polisen. Det är svårt att upptäcka om någon har använt drogen eftersom den går ur kroppen snabbt.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden