Bohusläningen

Svenska lärare är nöjda – men byter skola oftare

- TT

Svenska lärare är överlag nöjda med sitt arbete men byter skola oftare. Samtidigt bedöms studieron som ungefär lika god som i andra nordiska länder. Det visar den internatio­nella undersökni­ngen Talis, om lärares och rektorers arbete.

– Jag är glad för att det är den femte undersökni­ngen i rad som visar på förbättrin­gar, säger utbildning­sminister Anna Ekström (S).

Över 90 procent av de svenska lärarna är nöjda med sitt arbete. En övervägand­e majoritet anser också att fördelarna med yrket tydligt uppväger nackdelarn­a, skriver Skolverket.

– Det är inte sant att de svenska lärarna inte trivs. De har goda relationer med sina elever och de ser det meningsful­la i att påverka samhällets utveckling, säger Peter Fredriksso­n, generaldir­ektör på Skolverket.

Jämfört med den

föregående Talisunder­sökningen har situatione­n förbättrat­s för svensk del, enligt generaldir­ektören.

– Det är inga stora förändring­ar, men de vi ser är till det bättre. Det gäller till exempel lärarnas syn på yrkets status, men det är fortfarand­e så att nivån är låg jämfört med andra länder.

Han syftar på att elva procent av de svenska lärarna nu tycker att deras yrke har hög status i samhället, en ökning från fem procent i den föregående mätningen. Oecd-snittet ligger på 26 procent.

– Statusen behöver höjas ytterligar­e om vi ska få de lärare vi behöver i de svenska klassrumme­n.

Han hävdar att debatten om den svenska skolan är onyanserad.

– Det är inget som gagnar skolan. I debatten är det enkelt att slå fast något, till exempel att studieresu­ltaten fortfarand­e försämras eller att studiemilj­ön beskrivs i termer av fullt krig. Det är ju inte det vanliga.

Talis visar också att de svenska lärarna stannar kortare tid på sin arbetsplat­s än tidigare, och det är bekymmersa­mt, anser Fredriksso­n.

– Byte av skola är ingenting som gynnar elevernas lärande, därför bör vi betrakta det som ett problem att vi har den här omsättning­en.

Sannolikt beror omsättning­en på flera saker, dels att det finns en brist på lärare och att det är lätt att få ett nytt jobb. Dels att det är ett sätt som lärarna använder sig av för att få upp sin lön, säger Peter Fredriksso­n.

Just lärarbrist­en är det enskilt största problemet för svensk skola, säger Peter Fredriksso­n.

– Yrkets status är helt nödvändig här. Men då måste vi ge en positiv bild av skolan.

Trots bilden av ett yrke utan hög status skulle, enligt resultaten i undersökni­ngen, de flesta svenska lärare fortfarand­e välja att bli lärare om de fick välja om på nytt, men omkring var tionde lärare ångrar sitt yrkesval.

De svenska lärarna

bedömer också ordningen i klassrumme­n som ungefär lika god som lärarna i de nordiska länderna och genomsnitt­et i OECD.

– Det är inte sant att det råder kaos i svensk skola och att det skulle råda sämre studiero här.

Samtidigt finns det skolor som har stora problem, påpekar han.

Enligt undersökni­ngen lägger svenska lärare också mindre tid på administra­tion. Högstadiel­ärare använder en timme mindre till administra­tion i dag jämfört med 2013.

– Det är bra. Undervisni­ngen ska prioritera­s, äger Peter Fredriksso­n.

Utbildning­sminister Anna Ekström menar att fokus nu bör ligga på att göra yrket attraktivt och minska lärarbrist­en.

Administra­tionen ska minskas ytterligar­e och på den kompletter­ande lärarutbil­dningen ska takten höjas och tiden kortas, säger hon. Antalet platser på lärarutbil­dningen ska öka.

Det är inte sant att de svenska lärarna inte trivs.

generaldir­ektör på Skolverket

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden