Betygsinflationen är ett stort problem i skolan

”Dagens läroplaner lutar sig mot en relativistisk kunskapssyn istället för en vetenskaplig”

I dag uppgår arbetslösheten i Västra Götaland till 6,2 procent. Företagen i regionen uppger dessutom att det är svårt att hitta rätt kompetens. Det finns med andra ord stora problem på den regionala arbetsmarknaden. Situationen är bekymrande och för att komma åt den krävs genomgripande samhällsreformer som klarar av att vända trenden på sikt.

Svenskt Näringsliv ser att svensk skola under lång tid fungerat dåligt, med fallande kunskapsresultat och en direkt skadlig syn på hur lärarna ska förmedla just kunskap. Lågpresterande elever saknar rätt stöd och högpresterande elever hålls tillbaka från sin potential trots skollagens krav om att elever ska få det stöd de behöver i undervisningen.

Att elever hålls tillbaka är i sig illavarslande, men vi bekymras också av att det i längden slår mot välstånd, innovationer och företagsamhet. Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en rapport som visar att det finns ett tätt samband mellan kunskapsresultaten i skolan och välståndet när vi jämför Sverige med andra länder. För att arbetsmarknaden och välståndet i regionen ska stärkas krävs det att skolresultaten vänder.

Forskningen visar att

skolan behöver förmedla en objektiv kunskapssyn, vilket står i kontrast till den relativistiska kunskapssyn som förmedlas i dagens skola. Dagens läroplaner lutar sig mot en relativistisk kunskapssyn i stället för en vetenskaplig kunskapssyn med fokus på baskunskaper. Betydelsen av bas- och ämneskunskaper måste stärkas i läro- och kursplanerna.

Att förbättra lärarutbildningen är också en grund för att förbättra skolan.

I dag har lärarutbildningarna uppseendeväckande lågt söktryck och bristande kvalitet. Genom att stärka ämneskunskaperna, höja kraven och ändra undervisningsmetoderna så att lärarledd undervisning uppmuntras i betydligt högre grad kan lärarutbildningen stärkas.

Den svenska skolan

utmanar idag inte de högpresterande eleverna tillräckligt. Vi föreslår att försöksverksamheter med spetsutbildningar i grund- och gymnasieskolan byggs ut och permanentas. Skolverket bör ges i uppdrag att ta fram en tydlig handlingsplan för hur fler elever ska ges möjligheter att läsa gymnasiekurser i högstadiet och högskolekurser i gymnasiet.

Vi ser också stora problem med betygsinflationen, som måste mötas genom centralt rättade prov. Avvikelserna mellan resultaten på nationella prov och betygen måste begränsas på varje skola. Därtill föreslår vi att ämnesbetyg införs och att nationella prov förläggs till slutet av ämnesstudierna.

Med omfattande och

aktuell forskning som grund lyfter Svenskt Näringsliv i vår rapport fram en reformagenda som krävs för att stärka svenskt välstånd. Skolan har förvisso genomgått många förändringar men det krävs en ny omgång reformer. Denna gång behöver skolan reformeras i rätt riktning.

”

I dag har lärarutbildningarna uppseendeväckande lågt söktryck och bristande kvalitet