Trots flera anmälningar – nioårig flicka utreds inte
Nyheter: Migrationsverket står fast vid att inte pröva en nioårig flickas utvisningsbeslut. Trots orosanmälningar om misshandel och ett liv under slavliknade former, så har flickan varken hörts eller utretts enskilt.
Mobiltelefonen ringer. Det är gränspolisen.
”De vill försäkra sig om att flickan kommer till flyget som är bokat,” säger en av den nioåriga flickans kontakter i Sverige. Mannens stress går nästan att ta på, vad ska han svara?
”Jag skickar henne till döden. Det är så det känns. Det känns här,” säger han och lägger handen mot hjärtat.
Flickan som gränspolisen söker kom till Sverige med sin pappa och styvmamma 2014. Hennes mamma har inte funnits i flickans liv sedan hon var två år. Det var i skolan som oron för flickan började. Personal beskrev henne som blek, trött, hungrig och nedstämd. Enligt orosanmälningarna ska flickan ha utsatts för misshandel, tagit hand om sina småsyskon som en förälder och gått till skolan utan frukost.
I höstas utvisades flickans pappa till hemlandet, under våren verkställdes även styvmammans utvisning. Flickan som inte var hemma vid tillfällena, blev kvar i Sverige – nu utan vårdnadshavare. Enligt reglerna ska ett asylsökande barn utan vårdnadshavare tilldelas en god man som juridiskt kan företräda barnet. Men någon sådan utsågs aldrig till flickan.
Pernilla Andemore är
sektionschef på kontoret för Samverkande överförmyndare, den instans som förordnar god man. Hon förklarar att Migrationsverket oftast anmäler behov av god man då de kommer i kontakt med barnet först. Men även socialtjänsten kan slå larm om barnet skulle bli aktuellt där.
– Det låter väldigt konstigt att det inte skulle anmälts till oss om en flicka blir kvar när resten av familjen utvisas. Men om myndigheterna har kontakt med pappan så ansvarar han fortfarande för flickan och då tilldelas inte god man, säger hon och kan inte uttala sig i det enskilda ärendet.
Enligt flickans kontaktnät i Sverige så har pappan till viss del haft kontakt med myndigheter i Sverige. Men frågan om det gjorts någon bedömning av om flickan borde haft en god man som företrätt henne här förblir obesvarad när myndigheterna stänger dörren.
Snart fyller flickan
tio år, hon har räknat dagarna. Familjen hon bor hos har planerat kalas. Men den nyvunna tryggheten hos en familj i Uddevalla försvinner med beskedet om att utvisningen ska verkställas.
Pappan i hemlandet har vädjat till socialtjänsten och Migrationsverket om att flickan ska få stanna i Sverige och familjen hon bor hos. Pappan säger enligt anmälningarna att han inte under några omständigheter kan skydda flickan från att utsättas för våld i hemlandet och att han inte kan möta upp henne när hon utvisas.
För att kunna begära inhibering av utvisningsbeslutet och en utredning av flickans situation krävs en juridiskt ansvarig person. Men sedan oktober har hon stått utan någon som kan ta tillvara hennes rättigheter. Något som är ovanligt, enligt Kerstin Windemo, sektionschef för barn och unga inom socialtjänsten.
– Det brukar aldrig vara ett problem och det finns väl upparbetade rutiner hos Migrationsverket som ska informera om ett barn behöver en god man. Men jag kan inte uttala mig om vad det gått fel i det här ärendet.
Det finns flera orosanmälningar angående den här flickan. Vad har ni för skyldigheter när ni får orosanmälningar?
– Vi utreder alltid alla orosanmälningar. Vi ansvarar för alla barn som befinner sig i vår kommun och ska se till barnets behov av skydd och stöd. När det gäller ett barn som har utvisningsbeslut så står utlänningslagen över socialtjänstlagen. Det vi kan göra är att påtala vår bedömning till Migrationsverket och försöka vara så behjälpliga vi kan, men beslutande myndighet bestämmer själv om den ska ta hänsyn till våra bedömningar.
Socialtjänsten är inte en juridisk part för barnet och har ingen beslutanderätt, menar Kerstin Windemo.
– Men vi gör allt vi kan för att skydda barnet om det finns uppenbara
”
En brist är att man ofta gör generella bedömningar av barn och inte ser till varje individ
jurist Barnombudsmannen Karin Fagerholm
risker att barnet far illa.
I en anmälan om verkställighetshinder som skrivits av flickans svenska kontaktnät beskrivs hennes liv: ”Flickan har levt en vardag präglad av våld och hon har uttryckt på ett konkret sätt hur styvmamman våldsutsatt henne.” Men utvisningsbeslutet stod fast.
–När man prövar om det finns
ett verkställighetshinder kan nya omständigheter vara att ett barns föräldrar har skilts från barnet. Om barnen ska återvända till hemlandet utan sina föräldrar finns det krav på ett ordnat mottagande, säger Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst, som inte vill uttala sig i det enskilda ärendet.
Flickan utreddes och fick sitt utvisningsbesked gemensamt med sin familj. Sedan dess har hon inte hörts och ärendet har inte omprövats – trots ny information.
hos Barnombudsmannen, den myndighet som ska företräda barn och ungas rättigheter i Sverige, konstaterar att det snarare hör till vanligheterna att det brister när barns asylskäl utreds.
– Om det är en familj som söker asyl så ser man oftast till pappans asylskäl och man pratar inte med barnen, de klumpas ihop med sina föräldrar i stället. Det har varit ett problem länge och vi ser inte att det skett någon förändring de senaste åren, trots att problemen påtalats.
– Bestämmelsen om barnets bästa ger inte i sig vägledning om hur en prövning ska göras. Att se till barns bästa behöver inte alltid innebära att de inte ska utvisas – men det är en brist att man ofta gör generella bedömningar av barn och inte ser till varje individ. – Vi har fått ett regeringsuppdrag för att stärka och utbilda i barns rättigheter, bland annat hos kommun, landsting och Migrationsverket. Det är viktigt att barn hörs och utreds som egna individer, säger Fagerholm.
– Det ligger både på Migrationsverket och på socialtjänsten. Men även om ett barn skulle vara omhändertaget av socialen för att föräldrarna inte bedöms kunna ta hand om barnet, så väger utlänningslagen tyngre. Även om socialen här säger att föräldrarna inte är lämpliga så kan barnet utvisas till sina föräldrar i hemlandet. Just den delen är ett problem som vi lyft, att det då borde göras en individuell prövning för barnet.
midsommar godtar till slut Migrationsverket en person i flickans kontaktnät i Sverige som juridisk part och ansökan om ny prövning behandlas. Men inget förändras för flickan. Ansökan om uppehållstillstånd avslås, ny prövning med hänvisning till nya omständigheter avslås och verkställigheten avbryts inte.
För att få insyn i ärendet och se var i kedjan av myndigheter flickans ärende brustit krävs fullmakt från vårdnadshavare – men någon sådan finns inte i Sverige. Därför behöver inte heller någon stå till svars om en nioårig flickas rättigheter inte tillgodosetts.