Statsvetare om Greta-effekten: ”En unik rörelse”
Från en sittstrejkande 15-åring utanför svenska riksdagen till klimatstrejker med tiotusentals ungdomar över hela jorden. På kort tid har miljöaktivisten Greta Thunberg fått människor i över hundra länder att mobilisera sig för klimatet.
Varför har rörelsen fått så stor spridning? Och kommer den nå sitt mål?
Greta Thunberg har precis gått ut nian och avslutat ett skolår. Tio månader har gått sedan hon började sin skolstrejk för klimatet utanför riksdagen. Sedan dess har mycket hänt – hon har bland annat blivit inbjuden att tala på FN:S klimatkonferens i Polen och Världsekonomiskt forum i Davos. Men hennes skolstrejk har också resulterat i en global rörelse, Fridays for future, som fått mängder av skolungdomar att gå ut på gatorna för att få politiker att göra mer för klimatet och följa Parisavtalet. Och det gör den unik, anser Katrin Uba, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
– Man har sett unga mobilisera sig tidigare, men inte just i detta globala sammanhang, säger hon.
Katrin Uba har
forskat om sociala rörelser. Just nu arbetar hon med ett forskningsprojekt om skolstrejker. Enligt Uba är sociala medier en viktig förklaring till att rörelsen fått så stor spridning.
– Greta själv twittrar, men också de lokala grupperna i olika länder har Facebooksidor där de visar vad de gör och inspirerar andra och det går så snabbt. Hela internet och sociala medier hjälper till att sprida. Men också att man får känslan av solidaritet. Alla kan relatera till detta.
Greta Thunberg som person har också spelat roll. Sättet som hon talar och uttrycker sin oro på kan vara en förklaring till att rörelsen snabbt fått spridning, menar Per Adman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
– Miljörörelsen har nog uttryckt sig mer försiktigt i klimatfrågan förut och inte velat framställa det som att det är ett för akut läge, medan hon har framställt det på ett mycket mer rakt sätt, att läget är akut. Det i kombination med hennes ålder, att hon är så ung med livet framför sig, och den uppseendeväckande aktion hon gjorde med skolstrejken verkar ha blivit till en unik trigger, säger han.
Det finns tidigare
rörelser som liknar denna, menar Katrin Uba. Medborgarrättsrörelsen i USA, Occupy Wall Street och rörelsen Global rättvisa är några exempel. En del av dem har dock hunnit dö ut utan att ha nått sina mål eller resulterat i några stora förändringar.
Så, hur kommer det gå för Fridays for future – kommer rörelsen hålla i längden? Frågan är svår att svara på redan nu, menar Katrin Uba. Men hon tror inte att rörelsen kommer att försvinna i närtid.
– Occupy Wall Street var också lite av en global rörelse, den försvann mycket snabbare. Jag tror att den här rörelsen kommer hålla minst det här året.
Men mobilisering kräver
resurser i form av tid och vilja, säger Katrin Uba. För att en protestaktion som Fridays for future ska hållas vid liv är det viktigt att deltagarna ser resultat av sina protester och känner att de kan påverka.
– Samtidigt, problemet försvinner ju inte. Även om vi i dag ser att många länder sagt att vi har en klimatkris och att Greta har blivit inbjuden till möten och fått prata med olika politiker så har ju faktiskt inget stort hänt. De har inte nått sitt mål ännu, så därför är det rimligt att de mobiliserar vidare.
Kommer rörelsen göra någon märkbar skillnad, tror du?
– Jag tror faktiskt det, vi har sett i många länder att i olika val har just miljöfrågan tagits upp mycket mer än tidigare. Danmark hade miljöfrågan uppe i sitt val väldigt mycket och i Eu-parlamentsvalet tog många partier upp den. Jag tror att långsiktigt kommer det hända, frågan är om det är försent eller inte, säger Katrin Uba.
Per Adman håller med – rörelsen verkar redan ha haft påverkan och har varit viktig för att få upp klimatfrågan på agendan, tror han. Men att rörelsen ska nå ett av sina viktigaste mål, om att uppvärmningen ska begränsas till 1,5 grader kan bli svårt:
– Lyckas man hålla rörelsen igång och kanske få den att växa ännu mer är det mycket möjligt att man lyckas med mer påtryckning och att man får igenom ännu fler saker som policys till exempel, men om det räcker till 1,5 graders uppvärmning är mindre sannolikt. Många klimatforskare verkar ju mena att det redan nu, eller snart, släppts ut för mycket koldioxid för att det målet ska kunna nås.