Mer etanol kommer att ge mindre klimatpåverkan

Sverige har haft ett dubbelt och mycket dystert trendbrott: Transporternas klimatpåverkan ökar åter efter lång tids minskning, och andelen biodrivmedel minskar efter lång tids ökning. Ett snabbt och enkelt sätt att minska trafikens klimatpåverkan är att öka etanolanvändningen.

Etanol är det vanligaste biodrivmedlet i världen med 70 procent av den totala globala produktionen, vilket innebär en garanti mot brist när efterfrågan ökar. Brasilien och USA är störst i både konsumtion och produktion, medan Sverige har en produktion i världsklass som ger både gröna jobb och drygt 90 procent minskad klimatpåverkan jämfört med de fossila drivmedel etanolen ersätter.

Etanol används i många länder som låginblandad i bensin. I Sverige är andelen cirka 5 procent, medan ett ökande antal länder har E10, alltså 10 procent etanol i bensinen. I USA och Belgien, normalt inte miljöföregångare, står E10 för över 90 procent av all bensin som säljs och i Finland har andelen passerat två tredjedelar.

Etanol förknippas i Sverige ofta med E85, med hela 85 procent etanol och resten bensin. Det finns i flera länder i Europa, är stort i Brasilien och på frammarsch i USA. I Frankrike ökade användningen med hela 55 procent 2018 och det finns nu över tusen mackar för E85. I Sverige har ungefär varannan mack E85. Där kan nära en kvarts miljon etanolbilar tanka med ungefär halverad klimatpåverkan jämfört med om de kör på bensin. Sverige är först med att utveckla lastbilar och bussar för ED95, ett bränsle med 95 procent etanol anpassat för dieselmotorer. För många transportköpare, åkerier och bussföretag är detta en snabb väg till kraftigt minskad klimatpåverkan.

Nu är det dags för etanolens återkomst. Det är det vanligaste och billigaste biodrivmedlet, råvaran räcker för ökad produktion och klimatnyttan är mycket hög. Etanolen kan produceras på marker som är åkermark sedan länge och grödorna odlas hållbart. Som biprodukt får man även stora mängder djurfoder, som ersätter importerad soja. Om vi längre fram behöver marken för matproduktion, kan vi vara glada att den hållits öppen och att landsbygden fortsätter leva. Genom möjligheten att göra etanol av rester från jord- och skogsbruk ökar potentialen än mer. Här ligger nordisk industri i framkant.

Idag är prisdifferensen mot bensin ett par kronor per liter till etanolens fördel, även om man tar hänsyn till etanolens lägre energiinnehåll. Miljövinsten kopplas till en ekonomisk vinst för bilisten. Medan oljepriset ökar verkar råvarupriset för etanol hålla sig stabilt.

Etanolen bör komma tillbaks på två sätt:

1. Som ökad låginblandning. Sverige bör sälla sig till länderna som redan har 10 procent etanol i bensinen, och genom en kraftigt skärpt reduktionsplikt snabbt uppnå E10 som standardbränsle. Drivmedelsbranschen har länge föreslagit detta; nu är det dags att komma till skott!

2. Som höginblandat bränsle. Genom en aktiv upplysningsinsats vill vi stimulera landets över 200 000 etanolbilister att stolt tanka E85. Vi vill bereda väg för nya etanolbilar genom att stärka etanolen i bonus malus fordonsbeskattningen och få in snåla etanolbilar i miljöbilsdefinitionen. Vi vill se fler lastbilar och bussar som går på ED95. Vi vill också stimulera att befintliga, relativt nya och modernt avgasrenade bilar billigt och enkelt konverteras från bensindrift till E85, så att de inte behöver rulla fossilt hela sin livslängd.

Den tuffa etanoldebatt vi haft har gett oss ett ur alla perspektiv bättre bränsle; med vettiga villkor vid produktionen, hög klimatnytta och hög kvalitet på själva drivmedlet. Vi ska påskynda omställningen till klimateffektiva fordon – och etanolen har en viktig roll att spela.

Jakob Lagercrantz grundare och drivmedelsansvarig på 2030-sekretariatet

Hilde Wahl vd, St1 Erik Lindham informationschef, Ford Motor Company

Alarik Sandrup Näringspolitisk chef, Lantmännen Tomas Nilson vd, Sekab Biofuels@chemicals Gustav Melin vd, Svebio