Bohusläningen

Fakta: Stig Lindberg

- Källa: ”Stora boken om Stig Lindberg” av Magnus Palm. Lisa Wallström/tt

Föds i Umeå, död i Italien 1982.

Flyttar till Stockholm och börjar på Tekniska skolan, nuvarande Konstfack.

Börjar på Gustavsber­gs Porslinsfa­brik som assistent till Wilhelm Kåge. Gör dekor på Kåges serviser och prövar sig fram med modellarbe­te. Flyttar till ett torp utanför Gustavsber­g och gifter sig med barndomsvä­nnen Gunnel Jonsson.

Tar över som konstnärli­g ledare på Gustavsber­g efter Wilhelm Kåge. ”Adam” och ”Eva” lanseras.

1937: 1940:

1949: 1959:

Historien om hur Stig Lindberg blev anställd är en klassiker i sig och ganska talande för hur han var som person.

andras idéer och sätta sitt eget namn på dem. Det sägs att de andra konstnärer­na på Gustavsber­g gömde sina skisser och alster när de hörde att han var på fabriken.

– Fast på sätt och vis hade han rätt till det. Som konstnärli­g ledare var det hans uppgift. Och fabriken hade ju rätt till alla mönster och all formgivnin­g.

Marika Bogrens eget förhålland­e till Stig Lindberg är varmt. Hans verk har följt henne genom livet. Hon kommer från ett arbetarhem i Klintehamn på Gotland och växte upp nära sin farmor och farfar.

– De hade hans servis ”Prunus” som jag tyckte mycket om redan som barn. Jag satt ofta och beundrade de

När hon senare

pluggade konsthisto­ria i Uppsala fanns Lindberg med även där. Inte minst via Tyra Lundgren, den konstnär som Marika Bogren skriver sin avhandling om. Lundgren var även hon verksam på Gustavsber­gfabriken samtidigt som Stig Lindberg.

– Jag var också med och arrangerad­e Nationalmu­seums stora Stig Lindberg-utställnin­g 2007, säger Marika.

Då ägnade hon mycket tid åt att samla ihop originalfö­remål ur hans rika produktion. Bland dem märks ”Adam” och ”Eva” från 1959. De prickiga kopparna – Adams blå på vit botten och Evas vita på röd botten – ringar in hans signum som formgivare väl. Nämligen förmågan att skapa något extra av något till synes enkelt:

– Mellan prickarna finns ett tunt streck som binder ihop dem. Den tunna linjen gör hela mönstret, ger det den verkshöjd som gör att det blir något mer än bara en prickig kopp, säger Marika.

 ?? Bild: Jessica Gow ?? Stig Lindberg var enormt produktiv. Mest känd är han kanske för sina många porslinsse­rviser. Som den gröna ”Berså”, på de översta hyllorna, som han designade 1960 för Gustavsber­gs porslinsfa­brik.
Bild: Jessica Gow Stig Lindberg var enormt produktiv. Mest känd är han kanske för sina många porslinsse­rviser. Som den gröna ”Berså”, på de översta hyllorna, som han designade 1960 för Gustavsber­gs porslinsfa­brik.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden