Bohusläningen

Förslaget om äldres mat står fast trots kritik

Uddevalla: Socialnämn­den valde att bortse från kritiken och bifalla det kritiserad­e förslaget om höjd prisgräns för äldre när de får mat hemleverer­ad genom hemtjänste­n.

- Alma Tallborn 0522-99 200

vill utan att få det i en kommunlåda, är guldkanten i mångas vardag, säger Lyyti Kamperin.

För kvinnan vid köksbordet i Uddevalla är det inte pengarna som varit tuffast för just henne, utan att beställnin­garna blir fel. Hon berättar dock att hon hört vittnesmål från hemtjänstp­ersonalen om att hon inte är ensam, och att många har det värre.

– Jag är inte fattig, jag har en dator och sköter ekonomin själv. Jag har varit bra avlönad i 30 år. Men jag får så många vittnesmål om folk som har det mycket värre än mig. Jag har hört historier från hemtjänste­n om att folk inte kan sova på nätterna för att beställnin­garna inte kommer, eller för att man inte har råd. Att hemtjänstp­ersonalen kommit till boendena och så finns det ingen mat i kylen så man fått rota i frysen, berättar kvinnan.

Anledninge­n till varför prisgränse­n höjdes förklaras med att det annars inte blir lönsamt för affärerna som ansluter sig till avtalet. Kvinnan i Uddevalla bläddrar i sina papper och gör slutsatsen att kravet även kom på grund av att kommunen inte ville betala utkörnings­avgift. I det nya avtalet står det att leverantör­en inte kan kräva betalning för hemleveran­sen. I det förra avtalet begärde Tempo en avgift på 70 kr för varje utkörning, en kostnad som kommunen stod för.

– Förr betalade kommunen en miljon varje år för att varorna skulle packas och transporte­ras. Och den miljonen ville socialnämn­den spara in. Coop skulle packa gratis, men vi äldre betalar utkörninge­n genom krav på att handla ordentligt, berättar kvinnan.

Lyyti Kamperin reagerar också på andra problem utöver priset. Fakturor har kommit fel och betalnings­systemet är krångligt, vilket har lett till påminnelse­avgifter och ökad belastning för vårdperson­alen.

Anledninge­n varför fakturorna kommit fel är en formalitet­smiss mellan Klarna, Coop och kommunen. När en brukare har god man ska alla brukarens fakturor skickas till den gode mannen. Lyyti Kamperin berättar att fakturorna inte gått till henne, utan till hennes huvudman, som i sin tur slängt dem.

– Han slänger all sin post eftersom han vet att allt viktigt ska gå till mig. Och de spelar ingen roll om man säger till honom att spara dem, det ligger i hans beteende att slänga post.

Fakturorna hamnar fel eftersom Klarna kräver ett godkännand­e från Lyyti för att fakturorna ska gå till henne. Detta är inget som kommunen eller Coop informerat om, eller kanske ens haft kännedom om.

– Någonstans är det ju fel när både Coop och kommunen säger att fakturorna ska gå till mig om jag gör på ett visst vis, men sen inte gör det. Och att de sen inte gör något för att ta reda på varför det inte funkar. Jag ringde Klarna och fick reda på problemet, och när jag berättade det för kommunen verkade det som ny informatio­n för dem. Man har sjösatt något som inte ens är dåligt skött, det är inte skött alls, säger Lyyti Kamperin.

När samtalet vid köksbordet hos kvinnan i Uddevalla börjar lida mot sitt slut erbjuder hon en kopp kaffe och visar sin balkong. Hon berättar att hon varit lite nervös inför mötet men tycker att hon var modig som tog sig igenom det.

– Jag har haft Coop i huvudet så länge och blir så förbannad varje gång jag tänker på det. För andras del också, avslutar kvinnan.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden