Vill hänga kvar så länge det går
Som mittfältare måste Albin Ekdal ha starka lårmuskler och snabbtänkande hjärna. Privat är han en reflekterande person och oerhört vänkär. Samtidigt som han lever ut sin pojkdröm i Italien saknar han familjen och vännerna i Sverige.
Albin Ekdal spelar för italienska Sampdoria i Genua och behärskar sin position till fulländning. Han utsågs till Årets mittfältare på Fotbollsgalan tre år i rad: 2013, 2014 och 2015.
– Det känns naturligtvis otroligt hedrande och häftigt, framför allt med tanke på den hårda konkurrensen. Jag kommer att vara stolt över det hela livet, säger han under sitt fyra veckor långa besök i Sverige.
Mittfältare har han varit ända sedan han som femåring började i Brommapojkarna. Med klubben vann han pojk- och junior-sm och Gothia Cup tre gånger. Han gillar den här positionen fortfarande, vidhåller han.
– Dels för att det är mycket ansvar, dels för att man är delaktig både i försvar och anfall. Men det är klart att fotbollen inte är det roligaste jag vet som när jag var yngre. Då var fotboll bara glädje. Nu är det ett jobb som oftast ger mig glädje, men även stor press och höga förväntningar.
Bland mittfältarens mest avgörande egenskaper nämner han löpstyrka, närkampsspel, passningsspel och teknik. Man måste vara “duktig med bollen” och bra på att passa. Den svåraste utmaningen för en mittfältare har dock föga med den direkta fysiken att göra.
– Bland det svåraste är att vara snabb i tanken, läsa spelet och fatta beslut blixtsnabbt. Det är tempo i bollen, en sekund är för lång tid. Man måste vara alert.
Därmed inte sagt
att han klagar. Tvärtom är han medveten om hur gynnad han är som fotbollsproffs.
– Jag lever ut min pojkdröm och gör det som jag har älskat i hela mitt liv. Jag får bra betalt och träffar många människor från olika bakgrunder och kulturer, något som är väldigt utvecklande som person.
Men proffstillvaron har också en stor nackdel, medger han.
– Jag är borta från mina föräldrar, syskon och vänner och missar många roliga tillfällen. Mycket av min fritid går åt till att fylla på med kärlek och vänskap. Vänner är väldigt viktiga för mig. Mina bästa vänner har jag haft ända sedan tonåren.
Han växte upp i Stockholmsstadsdelen Bromma som mittenbarn med två bröder. Mamma var barnmorska och pappa Lennart Ekdal är en känd tv-profil.
– Min storebror tog hand om mig och lärde mig att spela fotboll. Han, liksom mina föräldrar, var starkt bidragande till att jag hade en härlig uppväxt. Jag försökte att vara på samma sätt gentemot min yngre bror.
Rätt snabbt märktes hans talang och han tog fotbollen på allvar redan som 11–12-åring.
– Jag tänkte på fotboll hela tiden. När det gick bra kändes det som att det bara var att tuta och köra och bli så bra som möjligt.
Albin gick från
klarhet till klarhet och som 18-åring skrev han på ett kontrakt med Juventus.
– Det var otroligt häftigt och lite surrealistiskt att teckna kontrakt med en av världens största klubbar och spela med världsstjärnor. Det var läskigt att flytta hemifrån och lämna familj och vänner, men jag ångrar inte beslutet en enda sekund.
Avgörandet diskuterades noga med föräldrarna och var långt ifrån impulsivt.
– Jag är en grubblande person, reflekterande. Inte den som bara gör saker, jag tänker på konsekvenserna.
Nu har han varit proffs i tolv år, varunder han har bytt klubb sex gånger.
Är du nöjd med hur proffslivet artat sig?
– Nja, jag är stolt över att jag alltid har gett hundra procent. Visst hade det kunnat bli bättre klubbar, men det hade också kunnat gå åt andra hållet.
Sedan tio månader tillbaka upptas fritiden till stor del av en liten flicka.
– Det är ett stort ansvar och jag har blivit mer ansvarsfull. Jag sätter min dotter i första rummet. Hon har gett mig och min tjej ett lugn och en otrolig glädje, något som är mycket viktigare än fotboll.
Hur delar ni på ansvaret för henne?
– Jag är borta mycket på dagarna. Under nätterna delar vi på det ganska jämnt. Natten före en match går jag inte upp. Om du frågar min tjej så skulle hon säga att hon tar 60 och jag 40 procent av nattskiften.
Hur skulle hon beskriva dig?
– Hon skulle nog säga att jag är en kärleksfull och rolig kille. Omhändertagande med koll på saker och ting. Jag är ganska bra på att planera och är energisk. Baksidan är att jag kan vara rastlös.
Som 30-årigt
fotbollsproffs hoppas han på fem goda och skadefria år till, att kroppen och motivationen ska räcka till.
– Jag vill hänga kvar i det här härliga livet så länge det går. Sedan vill jag göra något inom fotbollen. Kanske kring media och tv. Eller kanske träna ungdomar och lära dem hur proffslivet ser ut och hur man kan tackla motgångar. Hjälpa ungdomar vore kul, säger Albin Ekdal.